Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Sjömännen. Av O. Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖMÄNNEN. 561
kapitalbehållning utgjorde 6 029 563 kr., i vilken summa även innefattas
donerade medel. Varje sjömanshus styres av en direktion, bestående av valda
representanter för redarna samt sjöfolket av olika grader. Sjömanshusen stå under
överinseende av Kommerskollegium, som efter förslag av direktionen tillsätter
ombudsmannen, vilken är avlönad.
Handelsflottans pensionsanstalt upprättades 1864 såsom vederlag för den utrikes
sjöfarande tillkommande rättigheten att tullfritt införa fen viss kvantitet gods
(föring). Statsverkets anslag till denna anstalt utgjorde 1914 181 400 kr.,
och samtliga fonder uppgingo vid årets slut till 1 113 761’ii kr. Pension
tilldelas svenska, till huvudsakligen utrikes sjöfart använda sjömän efter uppnådda
55 levnadsår, då de i 25 år varit inskrivna å svenskt sjömanshus.
Pensions-tagarna äro fördelade i 4 klasser, av vilka de 2 första äro avsedda för
examinerade befälhavare, den tredje för övriga befälhavare samt styrmän och maskinister
samt den 4:de för övrigt sjöfolk samt eldare å ångfartyg. Antalet pensionstagare
år 1914 voro i
Kr.
l:sta kl. 345 à kr. 160 ............... 55 200
2:dra > 236 >> 120 ............... 28 320
3:dje > 209 >» 100 ... ............ 20900
4:de » 1 158 » > 90 ............... 104 220
Samma 208 640
Bland sjöfolket har emellertid den åsikten sedan långt tillbaka gjort sig
gällande, att deras pensions- och understödsväsen är alltför otillräckligt och onödigt
splittrat; man önskar bättre pensionsvillkor och centraliserad förvaltning. Detta
krav sökte den s. k. Sjömanspensioneringskommittén (1900—04) tillmötesgå genom
sitt förslag om en kombinerad olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring
under ett avgiftssystem för allt svenskt sjöfolk. Detta förslag fick emellertid
ingen praktisk påföljd, utan frågan hänvisades till förnyad prövning av 1907 års
Ålderdomsförsäkringskommitté, vars av 1913 års riksdag till lag upphöjda förslag
angående allmän pensionsförsäkring även inbegriper sjömännen. Denna kommitté
har numera utarbetat och framlagt ett förslag till allmän
olycksfallsförsäkringslag, i vilken även sjömännen finnas inbegripna. Trots sitt farofulla yrke med
dess stora olycksfallsfrekvens står sjöfolket utanför 1901 års
olycksfallsersätt-ningslag, vilket emellertid redarna icke ansett fritaga dem från att i regel på
sin bekostnad olycksfallsförsäkra sina fartygbesättningar. För att i någon mån
minska de talrika drunkningar, som förekomma i samband med fartygs
strand-ning och förlisning, har stiftats en förening: Svenska sällskapet för räddning av
skeppsbrutna med uppgift att väcka allmänhetens intresse för denna sak samt att
upprätta livbåtsstationer på sådana för skeppsbrott företrädesvis utsatta delar av Sveriges
kuster, som ännu sakna dylika stationer. Under de senare åren hava också flera
nya stationer kommit till stånd, varav en del försetts med motordrivna livbåtar.
Då sjömännen tillbringa stor del av sin tid utanför Sveriges gränser, och då
ett betydande antal svenska sjömän är i främmande tjänst — tidvis hava under
senare år icke mindre än 6 000 svenskar, d. v. s. 1U av den svenska
handelsflottans bemanningsstyrka, varit anställda ombord på engelska fartyg och även
inom de norska och danska handelsflottorna finnas svenskar anställda i stor
utsträckning — äro i större utländska hamnar åtgärder träffade för deras bistånd
och skydd, såsom sjömanshem, sjömanskyrkor med sjömanspräster m. m. För att
uppmuntra till sparsamhet befordras svenska sjömäns penningförsändelser från utrikes
ort till hemlandet kostnadsfritt genom förmedling av vederbörande svenska konsul.
De skråmässiga förhållanden, som av ålder rått inom sjömansyrket, och som
gjort det möjligt för yngsta jungman ombord att en gång som examinerad
sjökapten trampa eget däck i egenskap av såväl befälhavare som ofta delägare i
fartyget, hava förhindrat uppkomsten av skarpa sociala motsättningar mellan ar-
36—123483. Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
