Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 3. Landsvägar. Av C. E. Gyllenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59(3
XI. SAMFÄRDSMEDEL.
vägar, varunder sammanfattades de forna kyrko- och kvarnvägarna; mindre
viktiga vägar voro byvägarna, som skulle underhållas blott av vederbörande byar. I
senare tider ha de allmänna vägarna varit indelade i landsvägar eller kungsvägar,
häradsvägar och sockenvägar. Väglagen av 1891, vilken tillämpats sedan 1895,
skiljer blott mellan landsvägar och bygdevägar. 1913 funnos 19 001 km
landsväg och 43 520 km bygdeväg; härtill komma ytterligare c:a 800 km för de
stadsgator, som anses ingå i landets allmänna vägnät.
Landsvägsbron över Skurusundet i närheten av Stockholm.
Vägunderhållet har i Sverige av gammalt ålegat jorden eller alla, som
ägde och brukade jord, och blev mycket tidigt uppdelat mellan gårdarna.
Endast större broars byggnad och underhåll gjordes till en för ett eller
flera härad gemensam sak.
Från vikingatiden bevara många runstenar minnet av män, som anlagt vägar
■eller broar. Och den omständigheten, att kyrkan, som eljest såvitt möjligt, fritog
sin jord från skyldigheter till det allmänna, ständigt för sina gårdar deltog i
vägunderhållet, vittnar om, att detta ansågs dels i högsta grad viktigt för den
andliga odlingen och för kyrkans intressen, dels alltför tyngande för att kunna
bäras av endast skattejorden. Den flerstädes i utlandet anlitade utvägen att
anskaffa medel till vägunderhållet genom upptagande av avgifter från de
vägfa-rande har i Sverige tillämpats blott i ringa utsträckning och huvudsakligen i
fråga om större broar, för vilkas byggande de däri deltagande kommunerna eller
häradena måst upptaga lån med längre amorteringstid.
Under flera århundraden har vägunderhållet ålegat endast den i
mantal satta jorden eller hemmansägarna, dock med befrielse för en del
hemman, bruk, kvarnar och skattlagda utjordar samt stadsprästernas boställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
