Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bank-, kredit- och försäkringsanstalter - 2. Bankväsendet. Av I. Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
XII. BASK-, KREDIT- OCH FORSA KRINGSANSTALTER.
fattade beslut skulle Riksbanken förbliva under Riksdagens garanti och
vård med fortfarande uteslutande av enskilda delägare, lag för Riksbanken
skulle stiftas av Konung och Riksdag gemensamt, varjämte Konungen
skulle inrymmas något inflytande på styrelsen och banken skulle
erhålla monopol på sedelutgivningen från och med 1904 (faktiskt upphörde
de enskilda bankernas sedelutgivning redan 1 augusti 1903).
Riksbankens nuvarande förvaltning och rörelse.
Bestämmelserna om Riksbankens förvaltning och rörelse finnas dels i
grundlagarna, dels i särskild lag av den 12 maj 1897, i vilken sedermera
några ändringar vidtagits, den senaste den 25 maj 1915. De dessa lagar
supplerande reglementen beslutas av Riksdagen ensam. Riksbankens
styrelse består av 7, för tre år utsedda ledamöter (s. k. fullmäktige), av vilka
en ■—- ordföranden — utnämnes av Konungen och de övriga väljas av
Riksdagen genom elektorer. Styrelsen väljer bland sina av Riksdagen valda
ledamöter tre deputerade (en förste och två andre), vilka fungera såsom
bankens verkställande direktörer. Bankofullmäktig får ej vara ledamot
av styrelse i annan bank än sparbank eller Postsparbanken.
Bankens grundfond är bestämd till 50 milj. kr. Minst 10 % av
årsvinsten skall avsättas till reservfonden, så länge denna ej uppgår till
25 % grundfonden (sedan 1909 uppgår reservfonden till 12-5 milj. kr.).
I övrigt förfogar Riksdagen över årsvinsten. — Bankens sedel
utgivningsrätt är begränsad på följande sätt: sedlar få utgivas till ett belopp,
uppgående till dubbla summan av bankens guldkassa (som ej får hållas
vid lägre belopp än 75 milj. kr.), samt därutöver till ett belopp av 125
milj. kr. Härvid är dock knutet det villkoret, att de utöver guldkassans
belopp utgivna sedlarna skola motsvaras av: a) lätt säljbara statspapper,
b) Allmänna hypoteksbankens och Konungariket Sveriges
stadshypoteks-kassas obligationer ävensom andra inhemska obligationer, som noteras å
utländsk börs, c) på utrikes ort nedsatt eller under transport därifrån
varande guld, d) växlar, betalbara inom eller utom riket, e) saldo
tillgodohavande hos bank eller bankir i utlandet, förfallet inom sex månader
samt f) medel, utlånade mot säkerhet av sådana statspapper och
obligationer, som omförmälas under a) och b).
Genom lagen den 25 maj 1915 har dessutom stadgats, att Konungen
och Riksdagen samfällt kunna i händelse av krig, krigsfara eller svår
penningkris medgiva Riksbanken att utgiva sedlar till ett ytterligare
belopp av 125 milj. kr.1
1 Denna bestämmelse handlar uteslutande om en Konungen och Riksdagen samfällt
tillkommande rätt och kan sålunda komma till användning endast under tid, då Riksdagen är
samlad. För att emellertid tills vidare lämna en möjlighet öppen för en ökning av
sedelutgivningsrätten även vid tidpunkt, då Riksdagen icke är samlad, stadgades genom särskild lag av
samma dag rätt för Konungen att bemyndiga banken till ökningen, dock har denna lag
giltighet endast för tiden från 1915 års riksdagsavslutning, till dess ny riksdag
sammanträder. En liknande rätt medgavs Konungen redan genom lagen den 31 augusti 1914 för
tiden intill den 15 januari 1915. Sådan extraordinär ökning av sedelutgivningsrätten har
hittills icke ägt rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
