Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
berättelse om några förändringar ... i Storfur stendömet Muskonr
. . . (1608) stod säkerligen i sammanhang med den svenska
regeringens sedan år 1606 framträdande tendens att upplysa opinionen
om de polska jesuitintrigerna i Ryssland.1 På sin beskickningsresa
i6g8 hade han utan tvifvel, trots den moskovitiska seden att hålla
främmande sändebud i sträng afskildhet, kunnat samla material för
en sådan skildring. Under förnyade uppdrag af samma art (jfr
denna afh. s. 176, 230) fick han tillfälle att öka sin kännedom
om ryska seder och politiska förhållanden, men i hans år 1615
utkomna vidlyftiga Rysslandsskildring Regni muschovitici sciographia
äro de litterära påverkningarne ännu skönjbarare. Rysslands
topografi är skildrad efter Herberstein (Rerum Moscovitarum
commeritar ii, 1549), dess historia under Ivan den förskräcklige efter
Oder-born (Johannis Basilidis magni Moschoviæ ducis vita, 1585), den
sedan Dmitriernas framträdande pågående omstörtningan väsentligen
efter den baltisk-ryske kronisten Bussow (se nedan), dess seder
och bruk och äldre historia delvis efter samme Herberstein. Endast
efter noggrann undersökning kan man våga tillskrifva vissa, icke
obetydliga partier Petrejus’ egen ingifvelse, men hans friska uppfattning
och originella stil gifva dock hans arbete, äfven som helhet, en
rangplats i tidens icke alltför rika svenska litteratur. Att hans
litterära metod var tidens vanliga och ingalunda kunde anses
otill-låtlig, bevisas bäst af ett annat arbete, som Petrejus för öfrigt
använde för den senare, tyska upplagan af sitt verk (Leipzig 1620).
Det var den tyske, i svensk tjänst anställde fältprästen Mathias
Schaums 1614 utgifna, till omfånget ringa, men till innehållet delvis
värdefulla Tragoedia Demetrio-Moscowitica. Dess största, inledande
parti är visserligen endast en nästan ordagrann upprepning af
Petrejus’ första historiska broschyr; i en senare del meddelar han
däremot en kortfattad, men märkligt pålitlig skildring af den
svenska fältharens Öden från slaget vid Klusjino till Novgorods eröfring.
Schaum har uppenbarligen fört anteckningar om fälttåget, i hvilket
han själf deltog, och rent historiskt gifver måhända hans arbete
mer behållning än Petrejus’ digra, men från många håll lånade
Rysslandsskildring. — Af jämförelsevis ringare intresse äro de
kortfattade memoarer, i hvilka två af tidens mångfrestande condottierer
nedlagt sina hågkomster från de svenska tjänsteåren. Den ene är
engelsmannen Brereton, som meddelar ett och annat från Horns
fälttåg i Ryssland mars—juni 1610, men för öfrigt har endast
förvirrade och orimliga uppgifter om ryska förhållanden; den andre
är fransmannen Laville, hos hvilken man finner fragmentariska
upplysningar om Ladogas eröfring och uppgifvande år 1610—1611.
Bland andra utländska kronister kunna här endast nämnas de två
märkligaste, holländaren Massa och den till Lifland, sedermera till
Ryssland öfverflyttade tysken Bussow, hvilka för öfrigt båda på olika sätt
hade förbindelser med Sverge. Massa vistades som köpman i Ryssland
under åren 1601 —1609, återvände senare med officiellt uppdrag, ställde
1 Jfr denna afh. s. 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
