Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - Hertig Karls erbjudande att bekräfta freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
varit landfast med den ryska sidan, men nu genom
strömförändringar kommit närmare den svenska. Ehuru gränsregleringen
för öfrigt försiggick utan svårigheter, blefvo rågångsbrefven icke
utväxlade förr än 3 febr. 1597, sedan det så när kommit till ny
brytning mellan rikena på grund af den kexholmska frågan.1
Den af ryssarna framtvingade, låtsade hänvändelsen från
den österbottniska gränskommissionen till ståthållaren i
Kexholm hade naturligtvis icke ledt till något resultat. Hertigen
skyndade till yttermera visso att förbjuda denne att öfverlämna
fästningen, innan gränsregleringen vore fullständigt afslutad,
fångarna utväxlade och freden i vederbörlig ordning bekräftad.2
Vid underrättelsen om fredsslutet hade han genast öfvervägt,
om den bekräftande korskyssningen borde för Sverges del
af-gifvas inom riket af interimsregeringen eller i Polen af konungen
själf. Oaktadt ryssarnas på kongressen framträdande känslighet
mot hvarje inblandning af polska intressen, såg han intet hinder
för Sigismund att stadfästa traktaten i Polen, ehuru allenast på
Sverges vägnar.3 Men sedan han på Söderköpings riksdag af
ständerna mottagit makt och ansvar som rikets regent och
föreståndare (22 okt. 1595), aflät han omedelbart (30 okt.) till tsaren
1 Arvid Eriksson till rådet, Narva 12 febr. (orig. Ingr.; Gottlund 75);
Arv. Eriksson till Sigismund, Narva 5 febr. 1597 (orig. Ingr.). Det heter i
det senare brefvet: ». . . iag samptt med Diderich Strick landtrådh hafwe
den 3 Februarii öfwerantwardat grendzebrefwen på både sider, om ded hafwer
någått trögtt tilgått och waradt ett heelt år, förre än wy på både sider
hafwe kunnad föreene oss der om. Jagh hoppes, att ded skall ware så giortt,
att E. K. M. nådigst warder hafwandes ett behagh der till. Jagh will och
hafwe- samme grendzbref her hoss migh till E. K. Mz. lyckelig heemkompst i
riket.» — Jfr Arv. Erikssons bref till Arv. Henriksson (Tavast), Narva 4 febr.
1597 (orig. Tavastsamt.) — Enligt Bantysj-Kamenskij IV, 134 voro de ryska
fullmäktige Jurij Iv. Veljaminov och Grigorij Vitovtov; tydligen oriktiga äro
hans tidsuppgifter. För öfrigt är denna gränsreglering hvarken omnämnd i
Sverges Traktater eller annorstädes i litteraturen. Att man i sak var enig långt
fore traktatens formliga afslutande, synes framgå af Jör. Boijes bref till Joh.
Tid. Bultius, Reval 7 juli 1596 (orig. Bref t. Sigismunds sekr.): »...
emellen the Swenriske och Muskowitterne ähre nu alle gräntzer i Finlandh
besichtigett och rågången hållen, såsom och wedh den lapmarske gräntzen,
theslikest i denne landzenden, der af iagh eder sender her medh een copia aff
den lyflendzske gräntzen.» — Jfr Boris Godunovs nedan cit. bref till hert. sept. 1596.
* Hertig Karl till ståthållaren i Kexholm 29 maj 1596. HKReg.
8 Hertig Karls cit. bref till kommissarierna i Teusina 29 maj 1595.
Rådet hemställer emellertid redan 30 juli till konungen att meddela hertigen
särskild fullmakt att utföra korskyssningen, emedan denne annars skulle göra det
på eget ansvar (Svenska Riksdagsakter III, 553; jfr ib. 557, 573.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
