Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning. Freden i Teusina. Gränsregleringen och Kexholms öfverlämnande (1595—1597) - konungens hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
af Ryssland vänta vänskap eller fientligheter. Kexholm sade
sig konungen aldrig ha ämnat förhålla tsaren, när denne väl
uppfyllt sina förpliktelser; men han hade icke ens tillskrifvit
konungen, och det tycktes ovisst, hur långt gränsregleringen
och fangutväxlingen framskridit. Konungen fruktade i hvarje
fall icke tsarens rustningar och påminde om sin faders
framgångar mot tsar Ivan; han anspelade också på tsarens
fridfärdiga karaktär och på »hans lättfardiga och blodtörstiga
rådgifvare». Slutligen häfdade han sin rätt att använda sin
fullständiga titel i förhandlingar med Ryssland, då denna sak
på fredskongressen lämnats oafgjord. 1 — Denna skrifvelse
befordrades till Moskva med Odert Hastfer och tolken Henrik
Pryssman, hvilka af Stålarm fingo särskildt uppdrag att påyrka
fångutväxling och handelns frigifvande. Det tillsågs därvid, att deras
följe blef dubbelt mot det, hvarmed hertigen utrustat sitt sändebud.2
Samtidigt med att Sigismunds bref afgick frän Varsjava,
återkom Lorens Taube till Sverge med tsarens svar på
hertigens skrifvelse af 12 maj 1596. 8 Tsaren framhöll däri, att
gränsregleringen fullbordats och att de svenska fångarna affärdats till
gränsen, hvadan Kexholm utan uppskof borde öfverlämnas. Han
afvisade hertigens förslag att med tsaren utbyta beskickningar
för fredens bekräftande; ryska sändebud skulle i enlighet med
fredstraktaten komma till Sverge, först när konungen dit
anländt. Uppskofvet med Kexholms öfverlämnande tycktes
emellertid gifva vid handen, att Sigismund ämnade bryta freden. Boris
Godunov hade medsändt en skrifvelse af liknande innehåll, i
hvilket han särskildt besvärade sig öfver svenskarnas beteende
vid den estländska gränsregleringen.4 — Af Lorens Taubes
utsagor ansåg sig hertigen kunna sluta, att man i Moskva ämnat
afgifva ett gynnsammare svar på hertigens hänvändelse, men
efter ankomsten af ett polskt sändebud ändrat mening. Hertigen
1 Sigismund till tsar Feodor, Varsjava 19 dec. 1596. Kop. Muscov
Sv. regenters bref. — Sigismund underrättade 30 dec. hertigen om sin
hänvändelse till tsaren, såsom framgår af hertigens svar 9 febr. 1597 (HKReg.).
* Arv. Eriksson (Stålarm) till Sigismund, Narva 25 jan. 1597.
Grönblad, Handlingar rörande Klubbekriget I, 77.
8 Taube återkom 17 dec. 1596. Calendaria Caroli IX (utg. af
Lewenhaupt). Enligt Bantysj-Kamenskij IV, 134 affärdades han från Moskva 22
sept., »utan svar».
4 Boris Godunovs bref, af sept. 1596, i tysk öfvers, bland Muscov
Fördrag mellàn Sverge och Ryssland ijgj—1611, Copior. Brefvens innehåll
framgår för öfrigt af hertigens svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
