Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Karl IX, Sigismund och den förste falske Dmitrij. Polsk-ryska intriger mot Sverge (1605—1606) - Karl IX:s varningar till ryssarna och första hänvändelse till Dmitrij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
partistrid, som han trodde rasa mellan Godunovernas anhängare
och Dmitrijs.1 Kort förut hade han ämnat tillskrifva tsar
Feo-dor och hota att understödja pretendenten, om denne befunnes
villigare än tsaren att bekräfta freden.2 Han hade dock
befallt sina kommissarier att, därest tsar Feodor ännu erkändes i
de ryska gränsmarkerna, uppmuntra hans anhängare med löften
om understöd och med omfattande krigiska demonstrationer.
De skulle också sprida ett kungligt manifest till alla på
Novgorods område bosatta ryssar, i hvilket dessa
manades att hålla fast vid sin tsar och sin nedärfda religion, därvid
förtröstande på konungens mäktiga hjälp, som skulle skydda
dem mot påfvens alla onda anslag.3
De ovissa och motsägande budskapen från Ryssland gåfvo
ingen fast hållpunkt för konungens vidare ingripande i
förvecklingarna. Han var beredd att stödja hvarje mot den nye
inkräktaren riktad rörelse, hvarvid naturligtvis svensk hjälp skulle
betalas med skäligt vederlag. Men om denne slutligen
fullkomligt befäste sin maktställning, tycktes det konungen ovist att
vägra honom sitt erkännande och därmed förstöra hvarje
möjlighet att vinna den länge åtrådda grannsämjan med Ryssland.
Med sin nya expedition till Lifland (aug. 1605) ville konungen
icke blott inleda en kraftig aktion mot polackerna, utan också
skaffa större eftertryck åt sina kraf gent emot Ryssland. Han
var betänkt att omedelbart hänvända sig till tsar Dmitrij med
en kort och klart framställd förfrågan, om denne vore sinnad
att bekräfta den fred, som hans halfbroder afslutit med Sverge
för sig och alla efterföljande tsarer.4 Det kräfdes emellertid
vidlyftiga förhandlingar med gränsvojvoderna, innan en kunglig
budbärare öfver hufvud instaddes i Ryssland. Från Kexholm
och Nöteborg kommo motsägande och undvikande förklaringar;
1 Karl IX till kommissarierna 3, 6 juli; till Sam. Nilsson 9 juli 1605.
ä*R. Det heter i det senare brefvet: »Wy wele icke förmode, att Rysserne
skole bryte then ewigwarende freden, och kunne och wäl der bredewedh
besinne, att dett mötte inthett altt ware så klart i Rydzlandh, som de hafue
gifuett eder fore. Fördy när Tatteren och Pålacken skole hielpe Rysserne,
då må de inthett better, än huar så wore, dett Gudh nådigst förbiudé, att
Juther, Pålacker och Rysser skole hielpe de Suenske.»
2 Karl IX till tsar Feodor Borisovitj, Nyköping 21 juni 1605. RR-
3 Karl IX till kommissarierna 3 juli 1605. RR. Manifest till de novg.
ryssarna samma dag, ib. (Waaranen II, 212 f.).
4 Brefvet återfinnes i RR med dater. Pernau 2 aug. 1605; men denna
datering är orimlig, då konungen vid den tiden ännu ej anländt till Estland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
