Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Karl IX, Sigismund och den förste falske Dmitrij. Polsk-ryska intriger mot Sverge (1605—1606)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
pretendenten och hans polska tillskyndare. I juli 1605 hade
man ännu från de ryska gränstrakterna hört lösliga rykten, att
den nye tsaren ämnade hålla den fred, som hans broder afslutit
med Sverge. Men detta var knappast annat än uttryck för
de förväntningar, som man i oinvigda kretsar gjorde sig
angående den förment legitime tsarens nya, Boris’ sträfvanden
motsatta politik.1 I sept. försporde man om hans förföljelser
mot misstänkta adelssläkter och om hans våldsamma
beskattning af klostren. Men samtidigt hördes egendomliga rykten om
polska försök att hetsa honom mot svenskarna till hämnd för
dessas framfart i Lifland; tsaren skulle på dessa maningar ha
svarat, att han först ville vid fredlig underhandling framställa
sina kraf gentemot Sverge, för att sedan, om så behöfdes,
genomdrifva dem med makt.2 I nov. kommo från svenska
krigsfångar hemliga varningar för polsk-ryska anslag mot Pernau;
tsaren menades redo att understödja Chodkiewicz redan
stundande vinter. Samtidigt förspordes från Dorpat, att ryssarna
samlade trupper för att angripa Narva i samförstånd med den
polske fältherren, som skulle vända sig mot Pernau8 I Narva
fick sig Samuel Nilsson bekant, att ryssarna ämnade bygga en
skans vid åmynningen för att kunna afskära staden från
tillförsel.4 Från Finland kommo underrättelser om ryska
truppsammandragningar till trakten af Ivangorod6
Dessa hotande budskap, som nådde konungen under den
kritiska tiden efter olyckan vid Kirkholm (17 sept.), förmådde
honom att på den ryska gränsen vidtaga nödiga
försiktighetsåtgärder. Han beslöt sända tyskt krigsfolk till Finland att
jämte uppbådadt inländskt manskap starkt besätta Viborg och
därifrån gifva akt på ryssarnas rörelser.6 Han manade sina
härförare i Lifland att söka tilltvinga sig en framgång mot
1 Cit. berättelse af en köpman från Kexholm 22 juli 1605 Muscov.,
^örhandl. ». . . Wydere hafuer han sagt, att knäs Demetri wille hölle och
^stadfästhe den friden, som hans broder Feodor Iwanouitz hafuer giordt medh
the Swenske, så frampt then opå Sweriges sydeicke blifuer förbruthen; men
om Boris hade giordt fredh medh någen, thet holler och achter han
kraftlöst ware, emedan han hade warit Demitres förrädare.»
* Streltsen Semeons berättelse 14 sept. 1605. Muscov., Förhandl.
8 En polsk fånges berättelse 10 nov. 1605. Polska kriget 1603—11.
4 Sam. Nilssons cit. bref till konungen 6 nov.
5 Karl IX till Tönne Jöransson 21 nov. 1605. Pfi.
6 Dens. till grefven af Mansfeld, Ax. Ryning och Ped. Nilsson 21
nov. 1605, ib.
Almquist. J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
