Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
dessa garanterades bibehållandet af Rysslands politiska och
sociala grundvalar både mot polska inflytelser och kosackiska
omstörtningstendenser, medan samtidigt en anslutning till
polska förebilder gjorde sig faktiskt gällande. Den nye tsaren
skulle hålla den grekiska religionen i ära och bibehålla dess
prästerskap och stiftelser vid deras privilegier och inkomster.
En katolsk kyrka skulle få finnas i Moskva, men ingen skulle
tvingas affalla från den grekiska läran. Ämbetsmännen skulle
åtnjuta lön och förmåner enligt gamla moskovitiska sedvänjor.
Bojarrådet skulle höras vid förläningars bortgifvande, och de
förnäma skulle som förr ha rätt att hålla lifegne. Tsaren skulle
med sina bojarer taga i öfvervägande, om kosackdömet vore af
nöden eller kunde afskaffas. Rätt skulle skipas enligt rysk lag,
och denna kunde icke ändras utan rådets och hela landets
hörande. Statsförbrytelser skulle afdömas med bojarrådets
hörande, och förbrytarens anhöriga skulle icke drabbas af
konfiskation. Ingen skatteökning skulle ske utan bojarrådets
hörande; de städer, som lidit svårt af kriget, borde åtnjuta
lättnader. Ömsesidig handel skulle fritt få bedrifvas mellan
Ryssland och Polen, och ryska köpmän skulle fa besöka äfven
andra land. Judar skulle icke få komma in i det moskovitiska
riket. Ryssarna skulle ha rätt att resa utrikes för att skaffa
sig kunskaper. Slutligen stadgades, att Ryssland och Polen
skulle vara i förbund mot gemensamma fiender, särskildt
tatarerna. 1
Sina verkliga afsikter med denna uppgörelse lät konungen
framskymta, då han affbrdrade sändebuden en ed att intill
Vladislavs kröning vara honom själf trogna och lydiga. Förgäfves
sökte han emellertid använda deras bemedling till att fa det
motspänstiga Smolensk i sitt våld. Sjein var orubblig.
Salty-kov och Andronov betraktades nu och alltfort som
ärkeförrä-dare.af Rysslands trogna riksförsvarare och landtvärnsmän.
Samtidigt med de tusjinska bojarerna hade också den
tu-sjinska hären framlagt sina önskemål för konungen. Denne
1 Detta märkliga aftal är närmare bekant endast genom detta bref från
konung Sigismund till de ryska ständerna, dat. vid Smolensk 14 febr. n. st. 1610
(tryckt i bihanget till Muchanovs upplaga af Zolkiewskis memoarer s. 42 f.).
Om detta brefs något tvifvelaktiga karaktär: Waliszewski 337; analys af dess
bestämmelser: Platonov 424 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
