Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
<laturen som motvikt mot den polska.1 Men den politiska
situationen var efter omhvälfningen den 17 juli 1610 sådan, att segern
med nödvändighet kom att tillfalla det polska partiet.
Bojarregeringen hade måst skrida till det oundvikliga
tsarvalet under det dubbla hotet från den polske hetmanen, som
småningom anryckte från Mozjajsk, och kosackpretendenten,
som undsluppit tsar Vasilijs tatariska hjälptrupper och redan
hätjade kring Moskva. Man var ense om att afvisa röfvartsarens
anspråk på hyllning, men med den segerrike 2olkiewski inlät man
sig omedelbart i underhandlingar och bragte själfmant
Vladislavs kandidatur på tal.2 Prästerskapet och de gemene voro
visserligen nationalistiskt sinnade och hade önskat en inhemsk
och ortodox tsar, en Golitsyn eller Romanov. Men Iv. N.
Saltykov och den smidige Filaret voro sina planer från jan. 1610
alltjämt trogna,3 och vid tsar Vasilijs störtande hade på deras
till-skyndelse genomdrifvits ett beslut af den moskovitiska
menigheten, att ingen ryss nu skulle komma i fråga som tsar. Utan
framgång synes den krimske kanen ha gjort ansträngningar att
utnyttja sin af tsar Vasilij påkallade inblandning i Rysslands
angelägenheter till att vinna den moskovitiska tsarkronan för
1 Härom meddela bevarade källor inga upplysningar, men i litteraturen
saknas icke belysande antydningar. Widekindi (s. 232, /. 189) meddelar,
säkerligen efter en förlorad rapport från De la Gardie till konungen, att
fältherren både i Moskva och inom den till Sigismund affärdade
beskickningen hade hemliga anhängare, som önskade en svensk prins till tsar (jfr ib.
223, /. u. 182, delvis efter Kobierzycki 292). Man kan därmed sammanställa
Kobierzyckis uppgift (s. 357, jfr Kostomarov III, 167 f.) om ett af
polackerna uppsnappadt bref från »hertig Karl» till Golitsyn, innehållande
maningar att stödja den svenska kandidaturen. Hvarken i RR eller på annat håll
finnas ens antydningar om någon dylik skrifvelse från konungen. Men àsx
är troligt, att De la Gardie i konungens namn hänvändt sig särskildt till
Golitsyn med föreställningar af samma slag, som de i hans bref till det
moskovitiska herrskapet af 24 aug. nedlagda. Golitsyn ådrog sig vid Smolensk
polackernas särskilda förbittring såsom varande den minst medgörlige inom den
ryska beskickningen (Kostomarov III, 165.) Jfr Hirschberg, Maryna, 274 f
2 Att stämningen i det hela var emot polackerna, synes framgå bland
annat af Klaus Grambows cit. berättelse (af 16 aug. 161 o). Det heter där,
att ryssarna, enligt hvad som ginge för tal, näppligen skulle välja en polsk
prins, emedan polackerna trolöst brutit den år 1601 slutna freden och velat
tränga på ryssarna en förrädare och svartkonstnär till tsar. Och vidare:
»Der polnischenn Nation Hochmut stosset den Reussen nicht wenig furs
Haubt, indem sie alle andere fur sich verachten undt die Reussen wie
bar-barische Hünde halten.»
B Se sid. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
