Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611) - Svenskt angrepp på Ivangorod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
förbund med Sigismund eller hans arfvingar. Den ryska
nationen hade menedigt brutit detta fördrag och därmed dragit öfver
sig Guds straff; konungen skulle dess mindre låta tränga sig från
den del, som han i Ryssland ägde rätt till.1
Det redan förut spända förhållandet mellan den svenske
fältherren och de maktägande i det novgorodska herrskapet hade
sålunda genom Vladislavs val blifvit ytterligare förvärradt. Den
fortsatta brefväxlingen gaf endast anledning till upprepande af
de gamla beskyllningarna och till nya otidigheter.2 Men om
Novgorod, Nöteborg och Kexholm sålunda tycktes hemfallna åt
polska inflytelser snarare än svenska, öppnades på andra håll
gynnsammare utsikter att mota den annalkande polska faran.
Det var, märkligt nog, inom det pskovska området, de falska
Dmitriernas trognaste domän.
Karl IX hade aldrig kunnat skiljas vid den lockande tanken,
att Ivangorod på något sätt skulle kunna spelas öfver i svenska
händer. Den påtänkta lättvindiga öfverrumplingen med Feodor
Aminovs biträde hade visserligen misslyckats, och de stora
undsättningskårerna hade både år 1609 och 1610 dragit in i
Ryssland utan att sätta sitt planerade angrepp i verket. Men i
juni 1610 hade konungen fått underrättelse från Narva, att
Ivangorod lede brist på proviant och började blottas på trupper.
Han menade därför tillfallet kommet att våga ett nytt försök
mot fästningen. Lindved Klasson låg alltjämt med sin trupp i
Jama län; konungen sände dessutom svenskt krigsfolk och franskt
rytteri under Herm. Wrangel och Regis du Vernet öfver till
Estland.8 Företaget ställdes under ledning af ståthållaren i Reval,
Anders Larsson, och sekreteraren Peder Nilsson. Dessa
befalldes att först ånyo pröfva Aminovs öfvertalningskonster, men
1 De la Gardie till ståthållaren i Novgorod, lägret vid Kexholm 4 okt.
1610. Kop. Dorp. UB. Jfr Widekindi 238, /. u. 194; Schaum Diiij.
* De la Gardie uppmanade Odojevskij och Dolgorukij (i ett bref från lägret
vid Kexholm 9 nov. 1610) att »ophöre med idher obesehedelige och
scham-lösse schrifvelsser, så frampt i wele icke at brefdrageren med brefwet schall
i galgan ophengdh blifwe.» — De la Gardie hade troget tjänat tsar Vasilij
»då i både medh dhe andre flere, som migh uthan schääl smäde, ider näsa
långdt därifrån hadhe».
8 Karl IX till Herm. Wrangel 2, 25 juni 1610. RR. Lindv. Klasson hade
i 5 veckors tid legat under Jama med 5 fanor ryttare och 4 fännikor
knektar; han kom därifrån till Ivangorod i början af juli. Ph. Schedings memorial
för Nils Jöransson, Narva 18 juli 1610; Ingr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
