Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
att Novgorod gärna önskade en af den svenske konungens söner
till tsar; om blott den ortodoxa religionens bestånd försäkrades,
skulle också det moskovitiska herrskapet ansluta sig till denna
plan, ty man hade ingen lycka haft med sina inhemska
storfurstar, och af de ryska stormännen ville ingen bidraga till en
likes upphöjelse. De la Gardie förklarade sig vilja hänskjuta
denna fråga till konungens afgörande och hoppades därvid på
gunstigt besked. — Den 9 juni 1611 hölls en ny sammankomst.
Buturlin hade nu fått kännedom om konungens i brefvet
framställda fordringar, som han till sin obehagliga öfverraskning funnit
omfatta Kolahus, Ladoga, Nöteborg, Jama, Kopoije, Ivangorod och
Gdov. Han förklarade sig dock icke kunna tro, att man på detta
sätt ville beröfva ryssarna halfva deras land; de skulle veta att
försvara sig in i döden hellre än att afstå det med skam. De
la Gardie försvarade konungens anspråk, men lät samtidigt första,
att dessa väl kunde jämkas, om ryssarna verkligen genom sitt
tsarval ville träda i varaktig förbindelse med Sverge. Till bevis
på sin allvarliga föresats att söka konungens vänskap borde de
dock genast afstå Ladoga och Nöteborg som pant för de
kostnader, som Sverge till deras bästa ånyo kunde ådraga sig.
Buturlin begärde betänketid, och man kom öfverens om 12—14
dagars uppskof i förhandlingarna, under hvilken tid båda
parterna skulle begära besked af landtvärnet, om icke åtminstone
en af dessa fästningar finge omedelbart afstås, närmast som
in-lösbar pant. Man afslöt högtidligen, med ed och korskyssning,
stillestånd för denna tid; det svenska krigsfolket skulle därunder
få rekvirera proviant pä landsbygden, under kontroll af
novgorodska kommissarier, och en sjövägen väntad transport till det
svenska lägret skulle icke antastas vid Nöteborg eller annorstädes.1
1 De la Gardie till Karl IX, Luzskij 12 juni 1611, och en samtidigt
insänd relation om förhandlingarna med Buturlin 6 och 9 juni. Kop. Dorp.
UB. (denna relation, jämte De la Gardies bref till konungen 12 juni och
till Ph. Scheding 11 juni, liksom ett bref från Måns Mårtensson till Er.
Elofsson 12 juni äro registrerade bland MuscovDiarium 160g—1647). Efter
samma källor: Widekindi 295 f (/. u. 232 f.). — Det framgår af De la
Gardies bref till det novg. herrskapet, Luzskij 28 juni 1611 (kop. Dorp. UB.\
att de väntade lodjorna skulle fa medföra krut och bly, men intet »gröfre
archli». — Konungen hade, såsom ofvan nämnts, i sitt bref af 28 febr. 1611
också begärt utlämnandet af Zolkiewski eller andra förnäma polska fångar;
Buturlin förklarade med anledning häraf, att Zolkiewski visserligen enligt
förljudande vore fången i Smolensk, men man hade dock intet säkert besked
härom. Det tillägges i den cit. relationen: ». . . Och synes för denschuldh
icke i sanningh ware, att han skall ware fången, ty elliest schulle de fuller
mhere der af sig beröme än de göre.» Ryktet var naturligtvis osant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
