Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ryssland under polskt välde och Sverges kraf på vederlag. Det första landtvärnet och valet af en svensk prins till tsar. Novgorods eröfring och fördraget 1611. (Juli 1610—juli 1611)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
och plundra kring staden (8 juli 1611).1 Fältherren erbjöd
dock alltjämt fredlig uppgörelse, men fordrade proviant och
penningar åt krigsfolket; stadens uppskrämda styresmän
skyndade sig att utlofva detta. Men de beskyllde samtidigt
fältherren för att ha gifvit hemliga order om öfverfall på det ryska
krigsfolket och för att ha »hotat Novgorod med sin sabel»;
själfva hade de alltid varit villiga att skaffa svenskarna proviant
och penningar, men De la Gardie hade icke gifvit dem tid. 2
— Ryssarnas utlofvade tillmötesgående förbyttes snart åter till
fiendskap; säkerligen kämpade i staden olika partier, med olika
ställning till de svenska fordringarna och anbuden.8 Den 12
juli 1611 kom det åter till öppen strid med svenskarna;
besättningen gjorde ett utfall, men drefs tillbaka; man brände kloster
och hus kring staden, sä att de icke skulle tjäna svenskarna
1 De la Gardie till det novgorodska herrskapet 8 juli 1611. Kop.
Dorp. UB. Det heter där, sedan fältherren påmint om sina vänliga anbud:
»... Men effter I icke wille der opå godh beslut göre, utan wore nu
obilli-gere än tilförendhe och utgiorde den Diaken Anfenogen Golenitzoff att bruke
sin otilbörlige mun medh orättwysse beschyllninger, hoot och undseyelser,
derutöfwer någre af mitt gemeene krigzfolk blefwe förorsakade emoott min
willia att begifwe sigh uth på platzen till idert krigzfolk, som der oss det
till trotz hölle, lvka som dhe mante oss uth till att slåes medh sigh, oansedt
jagh begärde af Wasilli Iwanowitz Butterlin, när han skildes ifrån migh, att
han wille lathe sitt folk dragé åth staden igen, så frampt han till godhe
saker benägen wore, att icke någon owillia måtte emillan beggis folk
förorsa-kes. Men så snart een phane allenest aff mine ryttere kome ut till idhert
folk att förnimme, hwadh the i sinnet hadhe, så begynte de strax skiute opå
dhem, kanskee uthan idher wilie och befalningh, af hwilken oförmodeligh
fiendskap mitt krigzfolk blefwe rette till att wärgia sigh, och sedan emoott
min willie begåfwo sigh in undher Nougorden och någon skada opå idert
folk, clöster och bygninger giordhe.» — Djaken Anfinogen Golenistjev
nämnes i krönikorna såsom särskildt framstående vid Novgorods senare försvar.
— Jfr Sch aum Eij, som har som datum 9 juli; detta kan måhända vara
riktigare, då dateringarna i den Dorpatska kopieboken för tiden f. o. m. 30 juni
äro senare korrigeringar. I kopiebokens marginal är antecknadt: »Dette
schrefz strax der effter sedan wåre slogz medh Rysserne».
9 De la Gardie till det novgorodska herrskapet, Kolmovo (Colwa) 9 juli
1611; två bref af denna dag, endast det ena med dateringsort utsatt. Det
heter i detta: «... I Nougordsche och kanskee de, som minst förstå sigh på
saken, hafwe icke allenest mitt godhe tilbudh uttslaget, utan och dhett
Mu-skouske herskapetz godhe meeningh wele förderfia.»
3 Krönikan låter förstå det på sitt naiva satt: »I Novgorod var då boja-
ren furst Ivan Nikititj Odojevskoj och med honom Vasilij Ivanovitj Buturlin,
som vojvod, och mellan dessa rådde split och oenighet; likaså höllo krigs-
männen icke råd med borgarne, och vojevoderna höllo oupphörligen dryckes-
lag.» (Novyj letopisets 140).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
