Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Det svenska väldets befästande i det novgorodska Ryssland. Expeditionen mot Pskov. Det första landtvärnets upplösning och Karl IX:s död. (Aug. 1611—dec. 1611.) - Den ifrågasatta beskickningen från Novgorod - Karl IX:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
nes han ha vidtalat vojvoden Odojevskij att träda i spetsen för
denna legation, men saken blef tills vidare uppskjuten.1
Först i dec. 1611 voro de novgorodska sändebuden redo
att draga sina färde till Sverge. Odojevskij hade tydligen visat sig
oumbärlig vid förvaltningens skötsel, och i hans ställe blef
archi-niandriten i Jurjevklostret Nikander legationens främste man.2
I det novgorodska herrskapets fullmakt för densamma åberopas efter
den vanliga historiska inledningen det moskovitiska landtvärnets
beslut af 23 juni 1611, och därjämte betonas Ruriks och de
följande storfurstarnas vaijagiska härstamning. Metropoliten och
prästerskapet lofva att anbefalla den nye tsaren i Guds skydd;
Odojevskij och de världsliga ständerna förbinda sig att tjäna
honom obrottsligt och utan argan list. Under sändebudens
frånvaro utlofvas förböner och vård om deras hus och hem.8
Beskickningen hade emellertid icke ännu lämnat Novgorod,
då De la Gardie fick en underrättelse, som måste utöfva ett
visst inflytande på hans planer. Det var budskapet om hans
kunglige herres frånfälle den 30 okt. 1611. Han fann icke
tjänligt att kungöra denna händelse i Novgorod, innan den stora
beskickningen lämnat staden.4 Men för den nya regeringen i
Stockholm skyndade han att utveckla sitt politiska program och
kraftigt förorda sina planers fullföljande. Han tillskref i sådant
syfte på en gång den nye konungen, änkedrottningen, Axel
Oxenstierna, Henrik Horn samt de båda inflytelserika kansli
tjänstemännen Nils Chesnecopherus och Erik Elfsson.
För Gustaf Adolf uttalade han sin förundran öfver att den
framlidne konungen icke besvarat hans sista skrifvelser, i hvilka han
omtalat Novgorods eröfring och senare timade händelser. Han
1 De la Gardies cit. bref 3 okt.
2 Nikander var archimandrit i Jurjevklostret 1606—1618 (Strojev, Spiski
ierarchov i nastojatelej monastyrej, 44). Bland öfriga medlemmar af
beskickningen voro: igumen i Blagovestjenskklostret Antonij (jfr ib. 112), adelsmännen
Poluecht Matvejevitj Kolytjov och Michajlo Borisovitj Boborykin, djaken
Tretjak Kopnin, köpmännen Stepan Igolkin och Ivan Charlamov.
8 Akten är tryckt i Dopoln. k. Akt. /st. I, 283 f. och utgör egentligen
det novgorodska herrskapets formliga beslut (prigovor) att affärda en
beskickning; det är besegladt af metropoliten Isidor med hans sigill och af
Odojevskij med Novgorods, dessutom underskrifvet af representanter för de olika
stånden. Den instruktion (nakaz), som utan tvifvel meddelades sändebuden,
är icke bevarad.
4 De la Gardies cit. bref till Gustaf Adolf 30 dec. Jfr Widekindi 371,
388, 407; /. u. 317, 329.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
