Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Gustaf Wasa (Upsala. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ERIKSSON.
uppblossande på en valplats. Och detta mod, denna djerfhA, som icke
känner någon tvekan, så snart det gäller ett stort mål, egde Gustaf i så
hög grad, att just under mödorna af hans första storverk, befrielsen, tan*
ken på och förberedelserna till det andra, reformationen, lefde i hans
verksamma själ. Han uppsteg på en thron, dit hans manliga ihärdighet
fört honom, men der först de egentliga farorna väntade honom: ty denna
thron var i sanning svårare att bibehålla än att vinna. Just det nya
parti inom Sverige, dess allmoge, som Engelbrecht väckt till medvetande
af sin makt, och som uppsatt Gustaf, hade fått smak för ombyten och
sjelfrådighet, och uppträdde emot den herre, det utkorat. Men Gustaf,
som alltid i början visade en slug eftergifvenhet, när något nytt företag
Täckte oro, utvecklade småningom en kraft och en djerfhet, som helt och
hållet bragte hans motståndare ur fattning. Så begynte han med en
vörd-nadsfull ton mot den både kunnige och efter sina åsigter redlige
fosterlandsvännen biskop Brask, men Ökade alltmera sin stränghet, så att
biskopen till slut nödgades lemna föltet och fly ur riket. Adelsväldet och
folkväldet hade brottats i Sverige, och prestväldet hade vext båda öfver
hufvudet. Gustaf, som uppträdde med konungamakten, betvingade alla tre.
Såsom sjelf ädling, var han dock mest skonsam emot adelsväldet, hvilket
ock vid hans anträde till makten var det mest undertryckta. Gustaf måste
inom riket så godt som skapa allting nytt, icke blott lagar och förvaltning,
utan tillgångar och embetsmän. Mycket blef derföre endast begynt och
öfverlemnadt åt tiden att fullbordas och mogna; men i allt röjde sig det
faderliga sinnet. Konungen skref sina påbud icke allenast om lag och
rätt, utan anvisningar och råd i jordbrukets skötsel, i hushållning och i
hemseder. Det var just detta faderssinne, som gjorde att han an&åg
Sveriges rike såsom sitt hus och dess inbyggare såsom sina barn. Derföre
kräfde han, att folket skulle med gärder och bidrag till hvarje äfven
familjehögtid vid hans hof bevisa sin tillgifvenhet och sitt deltagande; och
slutligen delade han, genom sitt testamente, hela riket emellan sina söner,
emedan han ansåg det såsom sitt arf och eget Väl visste han, «att han
skulle i mångas ögon synas en hård konung;« dock kände han äfven: «att
tider vorde kommande, då Sveriges barn skulle vilja rifva honom upp ur
mullen, om de kunde.«
Bioqkafiska Uppgiftbh : Gustaf Eriksson föddes den it Maj 1496. Fadren Erik
Johansson Wase, modren Cecilia Månsdotter till Eka. Riksföreståndare 1821. Konung
1823. Förmäld med Calharina af Sachsen lauenburg, Margareta Lejonhufvud och
Cathärina Stenbock. Afled den 29 Sept. 1860.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
