Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Gustaf Eriksson (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ERIKSSON,
KRONPRINS.
Uant hårde bror — — — —
— dref han i son, altt med en tiggar $iaf,
Kring jordtn vräkt, knappt finna drr en graf.
Franzén.
En konungason, b vars vagga endast stod i Sverige, men hvars iir
egentligen tillbragtes ibland Sveriges fiender, bar dock Gustaf Eriksson anspråk på
ett rum ibland Sveriges store män, icke blott för sina sorgliga öden och
sina personliga dygder, utan för det ädelt Svenska hjerta, som klappade i
hans bröst. Eburu hans person genom sin börd var farlig för Sveriges
lugn, vägrade han alt störa friden eller att med sina blifvande undersåters
blod köpa deras krona. Hyllad till Sveriges kronprins, då hans moder, den
sköna och milda Catharina Månsdotter blifvit krönt till Sveriges drottning,
tycktes dock den unge Gustaf redan tidigt bestämd för olyckan. Han var
endast några månader gammal, då hans fader förbytte thronen i ett fängelse.
Rörande äro berättelserna om den olyckliga Catharinas besök med sina späda
i fadrens fängelse. Konung Johan, som misstrodde och hatade den
olycklige brödren, kunde icke finna ro för bekymren om de okända öden, till
hvilka den späde Gustafs lif kunde utveckla sig. Att brodermördaren skulle
draga i betänkande att öka sin blodsskuld var icke att vänta. Konung
Johans listiga anslag följdes derföre med uppmärksamhet af rikets förnämste
män. Erik Sparre mötte en dag en hofbetjent, som bar en säck.
Uppmärksam på hofbetjentens uppsyn, der det ångestfulla medvetandet af brottet
framlyste, befallde ban honom stanna och tvang honom, med värjan i hand,
att öppna säcken, b varur det olyckliga konungabarnet, som just bortfördes
för att dränkas, blef frälst. Sparre gömde gossen och skickade honom
utrikes. Han uppfostrades i Schlesien, der Jesuiter åtogo sig hans uppfostran.
1 synnerhet egnade han sig åt kemien. Han ansågs så skicklig i denna
vetenskap, att man till och med kallade honom Paracelsus den andre. Men
hans belägenhet var så nödställd, att han, emellan de tider, ban egnade åt
sina studier, måste förtjena sitt uppehälle genom att i värdshusen uppassa
resande. Då konung Sigismund firade sin kröning i Warscbau, begaf sig
Gustaf dit, i hopp att få träffa sin syster Sigrid, som var hofdam i
far-brodrens hof. 1 tlggaredrägt, bland en skara af andra tiggare, visade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>