Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Jakob De la Gardie (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckades, innan han närmade sig Moskau, erfafilla förstärkning hemifrån, så
att hans här slutligen ånyo steg till 4000 man. Den polske fältherren
Sapieha, som med en öfverlägsen armé förde kriget, blef slagen vid
Deme-triof och nödgades draga tillbaka till Polen. Den 12 Mars 1610 intågade
Svenskarne i Moskau, der folket till undergifvenhetstecken räckte dem salt
och bröd. Czaren sjelf helsade dem såsom sina befriare. Men vistelsen i
den ryska hufvudstaden förstörde krigstukten, och de utländska legotrupperna
blefvo alltmera sjelfsvåldiga och ränkfulla. Solden utbetalades icke heller, och
svenskarne fattade misstroende till czaren. Emellertid anlände både ryska
och svenska förstärkningar, och De la Gardie tågade mot polackarne, som
innehade Smolensk. Vid Clusina slogo svenskarne läger, och en drabbning
hölls utanför lagret, hvan väl De la Gardie öfverändakastade en del af
polackama, men fann allt i förvirring då han återkom till lägret. En del
af hans bär gick öfver till fienden, och de återstående plundrade trossen och
hotade hans lif. Med möda undkom han ändtligen till svenska gränsen.
Han skref derifrån tili konungen, att han, »då han under lyckliga lider fört
styrelsen, icke ville undandraga sig att föreslå verket under svårare
omständigheter». Konungen bad honom då icke misströsta, och De la Gardie
visade genom ihärdig öfning af nya soldater, att han ännu kunde både
segra och eröfra. Han intog Nowgorod, och ryssarne sågo ingen annan
utväg att erhålla fred. än att välja en af Carl lX:s söner till sin beherrskare.
Då fingo vapnen hvila, tills Gustaf Adolf sjelf ankom till krigsskådeplatsen,
för att, som han sade, »af den erfarne hjelten lära sig krigskonsten».
Lärjungen Öfverträffade snart sin mästare, och drog ut till nya tält för sina
Jagerskördar. Men De la Gardie stannade qvar för att skydda de trakter
hans svärd hade eröfrat. Han blef nemligen efter freden i Stolbowa
generalguvernör Öfver Esthland och Reval. Då äfven polska kriget slutades,
blef De la Gardie kallad till Stockholm, för att i krigskollegium och rådet
besörja om krigsutrustningarna mot Tyskland. Här blef han slutligen, såsom
riksmarsk, en af drottning Christinas förmyndare. Hon beskrifver i sina
anteckningar De la Gardie såsom »en man, som förstod sin syssla, ganska
tapper, öppenhjertig, något bullersam och stortalig, men en man som vid
alla tillfällen gjort sin skyldighet. Han dog, mätt af år och herrlig heder,
uti den Lutherska trosbekännelsenj»
Bioobafisea Uppciftbb. Jakob Be la Gardie föddes i Reval 1888.
För-lldrar: nitherren Pontus De ta Gardie och Joban III» douer Sofia Gyllenhjelm.
Of-verste 1601. Genwal-löjtnant 1608. Riksrjd 1618. General-flltberre b. i. Grefve 1618.
Bikimartk 1617. General-guvernör 1619. Alled 1688. GIH 1618 med Ebba Brahe,
konung Gustaf Adolfs ungdomsilskarinna. Han lefde med benne ett lyckligt
äktenskap, hvaraf sju söner och sju döttrar blefVo födda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>