Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 87. Johan Gyllenstjerna (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na vaka örver sitt valde i Östersjön, flytta sin flottas hafvudsäte till
Carls-krona. Genom egna medel skulle den öfverlägsna Svenska flottan,
äfven-som en stående landhär bildas, och riket göras oberoende af andra
makters subsidier. För detta ändamäl befunnos de tyska eröfringarna för
Sverige mer skadliga än gagneliga. Sådan synes Gyllenstjemas politik bafva
varit. För att göra den verkställbar, ingaf han konungen planen till den
reduktion, som störtade det aristokratiska väldet för den tiden. Han hade
vetat att så öfvertyga konungen om nödvändigheten och rättvisan af denna
reduktion, att han på sitt yttersta kunde förutsäga, att den bestämdt
skulle verkställas. Han hade vetat att göra sig så oumbärlig för konungen,
att denne, under kriget i Skåne, kallade honom, ehuru egentligen icke
krigsman, till sig »för att vara till hands vid alla förefallande ärenden och
rådslag.« Men äfven krigiska tjenster visste Gyllenstjerna alt göra. Han
var lifligt verksam för att påskynda förstärknings-manskapets skyndsamma
ankomst till armén, hvarigenom segren vid Lund bereddes. Ehuru den
flygel, vid hvilken Gyllenstjerna i sjelfva slaget befann sig, blef tillbaka trängd
af fienden, kunde denna motgång ingalunda varit hans afsigt Han
inryckte sedermera med endast 500 man i Bleking, eröfrade, efter 10 dagars
belägring, fran en vida öfverlägsen besättning Christianopel, äfvensom
Carls-hamn. Till belöning för denna tapperhet erhöll han en lagsaga, äfvensom
den äran att få afsluta freden i Lund. Derefter sände konungen honom
att ifrån Köpenhamn hemta den kungliga bruden. Gyllenstjemas gestalt
och seder förvånade det fina danska hofvet, och hans lysande, men vilda
tillställningar, för att fira freden och förmälningen, föranledde besynnerliga
tvistigheter. Men han utförde sitt uppdrag, öfverförde den sköna
prinsessan till Carl XI, och återvände till det generalguvernörs-embete öfver
Skå-ue, Halland och Bleking, som konungen med nästan oinskränkt myndighet
uppdragit bouom. Han öfverlefde dook endast få veckor det kungliga
bilägret, och sveptes i den dyrbara drägt, han burit såsom ambassadör vid
Danska hofvet. Han föraktade eljest öfverflöd, yppighet och prakt. Han
var icke egennyttig. Mot hans afskräckande utseende afstack besynnerligt
nog hans fina vältalighet och hans djupa slughet. Ehufu han hatade den
högre adeln, var han i hjertat aristokrat och hyste mycken adelsstolthet.
Han var listig, fyndig och beräknande. Med blotta händerna kunde han
räta ut en hastsko och kramma tillsamman en silfverbägare, och själen var
lika kraftfull och ihärdig, som kroppen.
Biografiska Uppgifter Johan GyUentljema födde» dep 18 Febr. 163S i
Brännkyrka, ndr* Stockholm. Fadren: Georg QyUenttjena, friherre, landshördfag.
Modren: Aima Johans dotter Skytte. Kansliråd 4660. Bofkanaier 1666.
Landlmar-skalk och riksråd 4668. Greta 1674. Generalguvenör 1679. Afled ogift den 10
Juni 1680, i Landskrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
