- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
384

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 94. Nils Bjelke (Gripsholm. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väl det kejserliga som de ällierades artilleri. I slaget vid Harzau emot So-’
liman pascha vann han nya lagrar och upphöjdes till Romersk riksgrefve.
Carl XI brefvexlade flitigt med honom, utnämnde honom till kungligt råd
och fägnade sig deröfver, att «kungl. rådet hafver gjort sig för hela
verl-den ett odödligt namn, hvilket är för hela svenska nationen en stor ära.»
Äfven önskade konungen att han snart skulje komma hem, «så skall jag
väl sätta eder uti den heder, att j intet skolen hafva orsak söka fremmande
herrskaps tjenst, utan tjena mig och edert fädernesland, ty. vi känna bäst
hvarandra, och hafva alltid varit uti alla aclionerna i Skåne uppå en flygel
med hvarandra.» Konungen utnämnde honom till guvernör i Pommern,
general öfver allt kavalleri och infanteri och upphöjde honom i grefligt
stånd. Den guvernörsbefattning han hallades alt emottaga, försäkrade han
att han icke förstod att handhafva, och beklagade sig oupphörligt, att
personer ville bringa honom i onåd hos konungen. Ehuru konungens bref dé
första åren försäkrade honom om motsatsen, synas dock hans vedersakare,
bland hvilka förnämligast konungens gunstlingar Hastfer och Piper, hafva
till slut lyckats. Konungen skrifvér förebråelser till honom. Han fick icke
tillåtelse att ingå i Yenetiansk tjenst, ehuru republiken begärt honom till
general mot Turkarna. Efter Carl XI:s död fingo Bjelkes ovänner helt och
hållet öfverhand. Han hemkallades för att stå till rätta inför hofrätten för
flera beskyllningar, såsom att han värfvat folk i svenskt namn, men
öfver-lemnat det åt utländska makter, brefvexlat med sådana, som icke voro
Sveriges vänner m. m.; och för det han «gjort eder som stridde mot sanning
och samvete (åt de utländska makter, i hvijkas härar han tjente) samt
konungen icke lydnj hållit,» dömdes han att mista Jif; ära och gods. Han
benådades till liifvet och fick behålla de gods hans Tru fört i boet. Han
Iefde derefter, sysselsatt med gudaktighetsöfningar, på Salestads gods. Vid
återkomsten från Bender återgaf konung Carl XII honom äran ocb
försäkrade honom om sin nåd.

^ ■ u

Biografiska Uppgifts b. Niti Bjelke föddes d. 13 Febr. 1644. Fadren
riksrådet Thure Nilsson Bjelke, modren Christina Anna Baner. Kammarherre 1669,
öfverste 1673, generalmajor 1677, generalöljtnant 1678. Ambassadör från 1679 till
1682. Gick 1 kejserlig tjeost 1684. Fältmarskalk-löjtnant 168S. Romersk riksgrefve
1686. Kungl. råd 1687. Guvernör i Pommern och grefve s. i. Dömd 1698. Afled
d. 26 Noy. 1716. Gift 1669 med Eva Hom, som aQed 1740. Af fem söner, dogo
tre i barnaåren. Flera döttrar öfverlefde fadren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free