Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 129. Jakob Benzelius (Scheffel. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB BENZELIUS.
EBEEBISKOP.
Väktare pé Ziant murar!
Skåda vidden af ditt kall — —
Var på tiden» teeken vaken,
Var vid dut förderf ej ljum.
Lät den helga Ifueattaken
Icke ttöta* från tiu rum.
J. O. WULtK.
Den mellerste af den gamle erkebiskop Erik Benzelii trenne söner, hvilka
efterträdde honom på erkebiskopsstolen, har Jakob Benzelius förvärfrat sin
ryktbarhet genom sin teologiska lärdom och sin fromhet Vid tjugu års ålder
blef han magister i Upsala och firet derefter adjunkt i filosofien dersammastades.
Denna adjunktur utbytte han likväl efter tvenne år mot den teologiska, som
mera öfverensstämde med hans lynne och tänkesätt. För att närmare lära
känna sitt tidehvarfs ståndpunkt inom vetenskapen, gjorde han en utrikes resa
till de utländska universiteterna. Han förblef derefter teologie adjunkt i
fjorton år, hvarunder han var nitisk för ungdomens undervisning i kunskaper
och sedlighet. Carl XII utnämnde honom sista året af sin regering tilf
teologie professor i Lund. Han blef derefter teologie doktor. Den äldre
brödren Erik, som från biskopsstolen i Göteborg kallades till Linköping,
lemnade den förra platsen ledig, och stiftet kallade Jakob att efterträda
honom. I fjorton år var Jakob Benzelius biskop i Göteborg och förestod
stiftet såsom en redlig, nitisk ocb välsinnad styresman. Han glömde dock
icke derunder den teologiska vetenskapen. Det var en tid af brytningar
och oro inom svenska kyrkan. De fromma faderna, som alltid varit måna
om anseendet af en utmärkt renlärighet, hade anledning till dubbla farhågor,
dels af pietisterna, dels af filosoferna. En lärobok måste derföre författas,
som på en gång uppfyllde fordringarna af en grundlig lärdom, så att den
kunde gillas från vetenskaplig synpunkt, och likväl äfven tillfredsställde den
mindre vidsträckt blickande pietismens nit för den uråldriga formens renhet.
Det var Jakob Benzelius, som författade Repetitio Theologica, hvilken bok
inom svenska kyrkan vann det anseende, högtidligt erkändt af presteståndet
vid 1754 års riksdag, att den icke blott antogs till lärobok vid
universiteter, gymnasier och lärda skolor i Sverige, utan utgjort ämne för discussio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
