Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 144. Olof von Dalin (Sergel. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OLOP TOlf DALIN.
POET, HI8TORIESKBIFVARE.
— Dali» — hvad var kant snilles låga?, *
Blott en lusteld vid Lovitas tkron.
Blott att roa hennei tärnor
Flög den opp i solar oeh i stjernor
Mfed ett lekande behag
Flygtigt lända fOr en bröllopsdag.
FftANrtH.
I spetsen for ett nytt tidehvarf i Svenska vitterheten har Olof von Dalin
vunnit ett namn, som dock sednare tiders litterära strider velat misskänna.
Likval måste den, som utan fördom öfverser framfarna tiders vittra idrotter,
tillerkänna Dalin det obestridliga företrädet att stå framom både sina
före-gSngare och sin egentliga samtid. Hvad dessa nemligen hafva utmärkt och
förträffligt består endast i serskilda delar. Dalin har mera helhet, mera
jemnhet. Att hans snille icke bröt en annan väg, som högre kunde
tillfredsställt sednare tiders konstdomare, är ett fel, som ett godtyckligt upp*
satt anspråk alltid kan förevita hvilken författare som helst. Hvad som
emellertid äfven Dalins vedersakare icke våga frånkänna honom är den
falländning i form, den språkets och versbyggnadens renhet, hvilken han,
just genom sitt exempel, införde i svenska skaldekonsten, och som. endast
en man af snille, Thorild, med jättekrafter sönderbröt, dock uteslutande för
sin egen, enskilda skriftställareverksamhet. Dalin uppträdde i början under
anonymitetens slöja, och då han afkastade den, var han redan af både
nationen och ständerna erkänd och hade en stor betydenhet En
obemedlad prestson från Halland, hade han bos sin slägtinge, filosofen Rydelius,
biskop i Lund, röjt sina anlag för skaldekonsten. Han försökte väl ett år
medicinen, men den öfverensstämde icke med hans håg. Han ingick, efter
slutade filosofiska studier, på embetsmannabanan såsom kanslist i riksarkivet,
derefter i kansli-kollegium och slutligen i krigsexpeditionen. Han utgaf
härunder en tidskrift, Svenska Argus, bvars på en gång lättfattliga stil,
qvicka infall och synbart moraliska tendens anslog hela nationen. Ständer* •
na beslöto gifva en belöning åt den okände författaren, hvilken derföre
personligen anmälde sig. Han blef då utnämd till kongl. bibliotekarie.
Han hade en discipel, friherre Hans Rålamb, med hvilken han 1759 fick
tUlQUe att göra en utrikes resa. Åfven efter sin hemkomst var han verk-
\ *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
