- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
668

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 165. Elis Schröderheim (Krafft. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heim såsom brefskrifvare kunde icke vara lyckligare. Med sin fina
urskiljning visste Scbröderbeim att bedöma personer och förhållanden, och med
sin blixtrande qvickhet så framställa dem, att konungen derined fann sig
ganska tillfredsställd. Schröderheim deltog gerna i sällskapslifvet, i hvan
mest utvalda kretsar äfven hans sköna fru intog ett utmärkt rum. Hans bref
till konungen innehälla derföre i träffande drag framställda teckningar af den
tidens utmärktaste handlande personer i Sverige. Efter sin hemkomst
begagnade sig konungen ytterligare af Schröderheims skicklighet. Såsom
stats-sekreterare för inrikes expeditionen måste Schröderheim, isynnerhet
vid ledningen af de ecklesiastika befordringarna, vara verksam på ett sätt,
som väckte hela presterskapets missnöje och förbittring. Det hade gått så
långt, att man ordentligen köpte prestsysslor; och det var den allmänna
rösten, då den så allvarligt höjde sig deremot, som slutligen tvingade
konungen att icke mera så mycket använda den trogne tjenaren.
Schröderheim var icke egennyttig, men han hade inom hofvet en så gränslös
med-görlighet i karaktären, att han ingenting kunde neka, och hans enda ursäkt
är den, att han icke först gjort embetena fala, utan att de varit det före
honom. Konungen utnämnde honom till en af de aderton i svenska
akademien och skickade honom derefter såsom vice landshöfding till Upsala.
De sednaste åren af Gustaf III:s regering hade Schröderheim intet mera
inflytelserikt embete, förrän han förordnade» till hofkansler ett par månader
före konungens död. förmyndare-regeringen utnämnde honom till
landshöfding i Upsala, och han utöfvade detta embete i tvenne år, hvarunder
han vann allmän aktning och välvilja derslädes. Då han ansåg sig af
förmyndare-regeringen, för hvilken han, såsom deu aflidne konungens
förtrogne, var mindre välbehaglig, vid något tillfälle förfördelad, tog han
afsked och drog sig tillbaka till det enskilda lifvet. Han vistades slutligen
i ganska knappa omständigheter på sin lilla egendom Jarfva nära Stockholm,
der han afled. Knappt var underrättelsen om hans död bekant förrän
regeringen bemäktigade sig hans papper. Men den listige statsmannen hade
ieke efterlemnat annat i sitt schatull, än de hertigen-regentens egna reverser,
öfverkorsade, hvilka Gustaf 111 för sin broder låtit inlösa.

Biografiska uppGiFTBR. Eli* Schröderheim (Öddes i Stockholm den 26
Mars 1747. Fadern kungl. botpredikanten, sedermera biskopen i Carlstad doktor
Jöran Schröder. Modern Margareta Elis. E. o. kanslist 1764.
Protokolls-sekreterare 1775. Stats-sekreterare 1782. R. N. O. och rikshärold 1780. Ledamot af
svenska akademien 1786. Vice landshöfding s. I. K. N. O. 1787. Landshöfding
i Upsala 1792. Afskedad 1794. Död den so Aug. 1795. Gift 1776 med Anna
Charlotta von Slapelmohr, som dog 1792. En dotter efterlefde dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free