Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 215. Carl Johan Adlercreutz (Krafft. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chefen Cronstedt att angripa honom i ryggen, medan han sjelf angrep hans
front. Dagen utsattes till den 27 April, Adlercreutz’s 51:sta födelsedag.
Tidigt om morgonen begynte Adlercreutz anfallet med en utomordentlig
tapperhet, men blef mottagen med så öfverlägsna stridskrafter, att han måste
draga sig tillbaka, sedan han förlorat femtedelen af sina trupper.
Cronstedt hade icke hunnit fram till den utsatta tiden, emedan de eländiga
vägarna hindrat hans tåg. Då han ändtligen kom nära ryska högqvarteret
längre fram på förmiddagen, var redan Adlercreutz borta, och Ryssarna
gladde sig åt sin seger. Men Cronstedt utförde likafullt sitt uppdrag, och
angrep dem nu med sin friska brigad. De finska bajonetterna bröto rum
för sig, och sedan en mängd Ryssar stupat, måste de återstående söka sin
räddning i flykten, hvarvid Bulatoff sjelf blef sårad och fången. Genom de
tvenne segrarna, som Adlercreutz sålunda anordnat, var finska hären befriad
från faran att kringrännas, och nu drogo sig Ryssarne, i sin ordning
förföljda af Svenskarne, tillbaka. Det var Adlercreutz, som efter dessa segrar
hufvudsakligen ledde svenska härens rörelser, och hans ära blef ännu mera
lysande genom segrarne vid NyCarleby, Lappo, Alavo, Kuortane och den
blodiga vid Orravais. Men då hvarje seger måste köpas med blod,
förminskades de tappre Finnarnas antal, medan nya skaror från östern
förstärkte Ryssarna. Fåfäng, ehuru ärofull, var striden. Sedan Finland
genom conventionen i Olkjoki var utrymdt åt Ryssarne, fick Adlercreutz
tillstånd att komma till Stockholm, der han på nära håll skådade källan till
alla de orimliga befallningar och åtgärder, som föranledt Finlands förlust
oaktadt dess krigares tapperhet. Han ingick derföre i öfverenskommelsen att
afsätta den oduglige konungen, och var just den, som förnämligast
verkställde den djerfva bragden, med samma frimodiga sätt och öppna mod, som
var hans mest utmärkta karaktersdrag. Hans själ var lika manligt glad,
som hans gestalt kraftfull och hans utseende hurtigt.
Biografiska uppgifter. Adlercreutz föddes i Finland d. 27 April 1757.
Fadren var kornett. Sonen ingick vid 13 års ålder i krigstjensten, och var kapten
vid krigets utbrott 1788. Kort efter fredsslutet blef han cbef för Ny lands
dragoner. Han värfvade 1804 ett regemente, som erhöll hans namn. Efter kriget 1808
och revolutionen följande &ret, erhöll han alltflere utmärkelser: han blef statsråd
1809 och serafimerriddare 1811. Under tyska falltåget deltog han i slagen vid
Gross-Beeren och Denncwitz, samt bestormade en af stadsportarna i slaget vid
Leipzig. Afven kriget mot Norrige bivislade han, och blef derefter upphöjd i
gref-ligt stånd 1814. Han afled den 21 Aug. 1815 och begrofs i Riddarholmskyrkan.
Hans första fru hette Henr. Amalia Stackclberg, död 1796, och hans sednare
Margareta Beata v. Engeström. Bland hans flere söner, har den äldsta vunnit krigisk
Ara under Bolivars fälttåg i södra Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>