Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 225. Nils Månsson (Maria Röhl. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven i stormiga stunder uppträdde Nils Månsson lugnt, klokt och
värdigt. Så i det oroliga plenum den 15 Mars 1825, då Rutberg
föreslog att den stående armén skulle reduceras och i stället
konskriptionsy-stemet utvidgas. Allmogens sinnen uppretades genom den insinuationen,
att förslaget gick ut på att göra alla ståndspersoners söner till löntagande
befäl och alla bönders till löngifvande gemenskap, samt att sålunda
krigstukten skulle lägga folket i slafveri under herreskapet. Under sorlet och
den allmänna gäsningen, då man ropade att Rutberg skulle skonslöst
behandlas och ville votera ut honom ur Ståndet, var det Nils Månsson, som
uppstod till hans försvar, och lyckades att rädda den fria yttranderätten
inom Ståndet. På hans yrkande, ehuru det häftigt bestriddes i början,
upplöstes likväl frågan så, att diskussionen slutades och uteslöts ur protokollet
Såsom en motbild framstår den store riksdagstalaren vid en
sockenstämma i sin hembygd. Han hade genom subskription, hvartill han sjelf
bidragit så mycket hans omständigheter kunde tillåta, samlat en fond till
skola i sin födelsesocken Freninge, men bönderna satte sig emot förslaget
Vid biskops visita tionen, då förhör anställdes, och behofvet af en skola
sken-barligen visade sig, stod Nils Månsson i folkhopen, orolig, föga
deltagande i öfverläggningarna. Han hade en långt svårare strid att kämpa
med de förmögnare sockenboarna, hvilkas dryghet och egensinne icke togo
några intryck af hans skäl, hans vältalighet. Slutligen, då biskopen likväl
lyckats genomdrifva saken och beslut var fattadt att skolan skulle anläggas,
framkallade han Nils Månsson, hvilkens blick ljusnat vid den lyckliga
utgången, och frambar till honom en tacksägelse för hans ädla nit. Men
den öfvade riksdagstalaren öfverväldigades så af sina känslor, att han
endast kunde framstamma: «Jag har blott gjort min pligt!»
Nils Månsson var såsom make och fader exemplarisk och gick aldrig
ifrån sina ärfda seders enkelhet och renhet, ehuru han kallades till vigtiga
medborgerliga angelägenheter. Så såg man den beprisade talaren i Malmö,
der han var direktör vid Diskonten, ackordera med en fattig bonde att
få åka hem med honom på den usla vagn, hvari han kört ett vedlass till
staden. Äfven i de mest lysande och förnäma salonger uppträdde Nils
Månsson ledig och anspråkslös, men älskvärd och aktad, utan att förändra
sina seder och sin drägt.
Biografiska Uppgifts»: NUs Månsson föddes i Starrarp den 8 April
1776 och dog i Skumparp den 18 Juni 1837, b&da gårdarna belägna i Freninge
socken af Färs härad. Med sin hustru, Ingar Otsdotler, hade han åtta barn, af
hvilka en son, Sven Nilsson, var studerande vid fadrens fr&nflUle. De Ofriga hafta
förblifrit Tid fadrens st&nd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
