- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
456

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ss - snirkel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

snirkel/snygg

—|à —an,—or 1. lootsik, kitsas teravate
otstega paadike. 2. vt. gräddsnipa. —ig adj.
terav, teravaotsaline,
snirk|el —eln,—lar kõverjoon, keerd, konks,
vigur;fig. keerutus, ülespuhumine, —lad adj.
part., fig. ülespuhutud,
snits —en fam. elegantsus, peenus, maitsekus.
—a1 intr. ja tr. elegantseks tegema; elegantne
olema, s. in en boll i nätet osava löögiga palli
võrku lööma. —ig adj. šikk, elegantne,
snits |el —eln,—lar 1. keed. šnitsel. 2. tehn.
lõike-jäänused, —pudemed. 3. pabeririba jooksu
raja tähistamiseks, —la1 tr.
paberiribadega tähistama,
snitt —et,= lõige; täke, (på böcker) lõikeserv,
kläder av modernt s. moodsa lõikega riided.
—a1 tr. sisselõiget tegema, täkestama, välja
lõikama, —blomma, —blomster lõikelill. —yta
lõikepind.

sno3 I. tr. punuma, kokku keerutama,
korrutama. II. intr., fam. ruttama, tõttama,
edasi-tagasi jooksma. III. refl. 1. keerdu
minema, sassi minema; vingerdama. 2. fam.
ruttama, tõttama, kiirustama; rõhut. abis.: s.
av lahti kerima; katki keerama;/am. minema
ruttama, s. ihop kokku põimima; välja
mõtlema; kiiresti valmistama, s. ihop sig
sassi minema, s. in sisse mässima, s. om
ümber mähkima, s. omkring ringi jooksma,
ümber hulkuma, s. på fam. kiirustama, s. åt
sig fam. oma kätte kiskuma. —dd —en,—er
nöör.

snobb [—å—] —en,—ar keigar, dändi, snoob,
—aktig adj. snooblik, keigarlik, —eri [—i]
—(e)t,—er snooblikkus, keigarlikkus. —ig adj.
snooblik, keigarlik, —manér snobism,
^nok —en,—ar zool. nastik; dial. nina, kärss,
molu.

2snok —en,—ar v. snok|er —ern,—ar fam.
nuuskija, nuuskur, nuhk. —a1 intr. nuhkima,
nuuskima, tuhnima, s. reda på ngt midagi
välja nuhkima,
snopen adj. part. pettunud, ebameeldivalt
üllatatud.

snopp [—å—] —en,—ar 1. erik. valge laik hobuse
ninal v. ülemisel mokal. 2. (tahi) ots, tipp. —a1
tr. ära lõikama, ära näpistama, s. ett ljus
küünla tahiotsa lõikama, s. en cigarr sigari
otsa ära lõikama, s. krusbär karusmarju
puhastama, s. av ngn kellelegi teravalt ära
ütlema, —ar|e —(e)n,= sigarilõikaja,
snor —en v. —et fam. tatt. —gärs v. gers 1. zool.
kiisk. 2. fam. tattnina, —unge, —valp fam.
tattnina, —ig adj. tatine,
snork [—å—] —en,—ar fam. upsakas, üleolev

isik. —ig adj. upsakas,
snork |e! [—å—] —eln,—lar 1. õhumast

allveelaeval. 2. seadis täitesulepea täitmiseks,
snubb|a 1. —an,—or noomitus, tõrelus. 2.1 tr.

noomima, tõrelema,
snubb|elfotad adj. part., vara s. kergesti
komistama. —|la1 intr. komistama, det ligger
s-lande nära on jalge ees, on käega katsuda,
—lig adj. komistav, ebakindel, —ling —en,—ar
komistus.

snudd —en,—ar kerge puudutus, riivamine, få,
ha s. på seger peaaegu võitma. —a1 intr.
riivama, puudutama, s. vid ngt midagi
riivama.

Snugg|a —an,—or lühike piip, piibunosu.
2snugga1 intr., fam. toitu kerjama, nuruma,
snultr|a —an,—or zool. huultekala.
snurr 1. —et (snurrande) pöörlemine. 2. —en
juustesõlm, få s-en fam. peast segaseks
minema. —|a 1. —an,—or vurr(kann);
güroskoop; päramootor. 2.1 intr. ja tr.
pöörlema, tiirlema, keerlema; ringi
keerutama, s-a omkring ringi tiirlema, s-a
runt ringi keerutama; ringi tiirlema v.
keerlema, det s-ar runt för mig mul käib pea
ringi, s-a runt på klacken kanna peal ümber
pöörduma. —ebåt päramootoriga paat. —ig
adj. segane; vintis,
snus —et,—er nuusk—, ninatubakas. —a1 intr. 1.
tubakat nuuskama. 2. nuhkima, nuuskima.
3. kuuldavalt hingama, magama, —are — n,=
tubakanuuskaja. —en, vara på s. fam. vintis
olema, —dosa nuusktubakatoos. —fana nalj.
suur taskurätt. —förnuft targutus,
ninatarkus. —förnuftig adj. targutlev,
ninatark. —ig adj. ninatubakaga üle
puistatud, ninatubakast pruun, —tobak
ninatubakas, —torr adj. purukuiv.
snusk 1. —et mustus, räpasus; ebavooruslikkus,
nilbus. —a1 intr. ja tr., määrdunud olema;
solgerdama, solkima, s. ned ära määrima,
räpastama. 2. —en,—ar v. —jer — ern,—ar
räpane, kasimatu inimene. —ig adj. must,
kasimatu, räpane; nilbe, ebavooruslik.
—ighet —en,—er mustus, räpasus; nilbus,
ebavooruslikkus. —pell|e —en,—ar fam.
räpane, kasimatu inimene.
snut —en,—ar 1. molu, lõuad, nina. 2. võmm. 3.

sarvesai, —fager adj. kena lõustaga,
snutt —en,—ar tükk, jupp.
^nuv|a 1. —an nohu, ryska s-an gripp. 2.1 tr., s-a
ngn kedagi tüssama. —ig adj. nohune, nohus.
2snuv|a — an,—or harva metshaldjas,
snyft —et nuuks. —a1 intr. nuuksuma, —ning

—en,—ar nuuksumine,
snygg adj. puhas, korralik, kasitud; ilus, kena,
det var en s. historia noh, on see aga lugu!,
ilus lugu küll!, det vore just s-tl see puuduks
veel!, see alles oleks!. —a1 tr. ja refl., s. till,

456

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free