- Project Runeberg -  Svenska tonsättare under nittonde århundradet /
16

(1908) [MARC] Author: Lina Lagerbielke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Erik Gustaf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 6 SVENSKA TONSÄTTARE.

älskade hemmet. Redan vid sexton år kom ynglingen till Upp-
sala, där han efter genomgången examen fick svärja den honom
motbjudande studenteden och sedan börja studierna och lifvet
på egen hand. Han tycktes i början oviss om hvad han skulle
ägna sig åt — dels lockade det praktiska lifvet i bergsbygden,
dels konstens olika uppgifter, dels vetenskapens skilda värf.
Geijer talade om de "fem fingrarna på sin andliga hand**:
historia, filosofi, teologi, poesi och musik, och han hängaf sig
efter hand åt dem alla — grundligt och framgångsrikt. Ej
underligt då, om han icke, så fort som familjen hoppats, blef
färdig med sin grad. Han studerade allt med det djupaste in-
tresse och ville personligen tillägna sig det; älsklingsförfattama
voro Rousseau och Schiller, senare Shakspeare och Göthe. För
öfrigt kände han sig som en fågel i bur i sin lilla vindskam-
mare, där ett tegeltak skymde utsikten västerut — åt hembygden
— skild från sina kära och det friska friluftslifvet, endast om-
gifven af böcker och med själen fylld af vaknande frågor. Hans
tröst blef. nu såsom förut musiken, och så snart han skaffat sig
ett instrument, började han fantisera och komponera, obekant
med alla kompositionens lagar, men glad att få ge de jäsande
tankarna och känslorna luft. Hans första sonat, tillägnad ’’farbror
Rappolf uppväckte stora meningsskiljaktigheter i hembygden
och var antagligen ganska omogen. För att inhämta mera kun-
skaper i musikens teori studerade Geijer Voglers skrifter samt
senare i Stockholm generalbas för sekreteraren i Musikaliska
akademien, Frigel, "en hedersman full af förnuft, musik och godhet" .
Han studerade äfven Händels och Scarlattis verk och öfvade sig
i ä quatre Mains och samspelning med likasinnade kamrater.

De konserter, som vid denna tid bjödos på i Uppsala voro
ganska medelmåttiga, men Geijer sökte sin ersättning i att resa
till Stockholm, när något utmärkt bjöds på, ehuru denna resa
med skjuts var ett helt företag. Så åhörde han därstädes 1805
Mozarts Requiem och skref i hänförelsen ett långt bref därom
till systern, sin "söta Jeanne-Marie" : "Med partituret i hand,
som jag lånat af S. följde jag med not för not, så mycket jag


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sveton19/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free