Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Täxt - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK GUSTAF GEIJER. 19
Återkommen till Sverige hade Geijer utnämnts till docent
i Uppsala, men tillträdde ej genast denna befattning, utan stan-
nade ett par år i hufvudstaden, hvilket gaf honom tillfälle del-
taga i musiklifvet därstädes^ bevista teaterföreställningar och
åhöra konserter. Fosterlandskänslan hade i Sverige väckts
genom det olyckliga finska kriget, och den fosterländska andan
tog sig allehanda uttryck. En del unga ämbetsmän, ursprung-
ligen värmlänningar, sammanslöto sig till ett förbund, det götiska,
hvilket under J. Adlerbeths ledning stiftades 1 8 1 1 . Det hade
till mål att "återupplifva de gamla göternas frihetsanda, redlig-
het, enkelhet och kraft", och det ålåg hvar och en af dessmed-
lemmar att forska i "de gamle göters sagor och häfder". Re-
sultatet häraf blef dels en noggrann historisk fornforskning, dels
åtskilliga konstalster med motiv från vår forntid. I förbundets
tidskrift "Iduna" framträdde Geijer först med sina kraftiga,
fosterländska sånger: Vikingen, Den siste skalden, Den siste
kämpen. Manhem m. fl. Till många skapades melodien sam-
tidigt, och de föredrogos först på förbundets "stämmor", häl-
sade med växande förtjusning, liksom äfven Tegnérs förstlings-
sånger. Det var dessa våra båda förnämsta skalder, som gåfvo
den högsta lyftningen åt det götiska förbundet, och när de
sedermera ägnade sig åt andra uppgifter, upplöstes småningom
förbundet, tills endast ledaren kvarstod. Det hade dock verkat
kraftigt och främjat den fosterländska vetenskapen och konsten
i flera riktningar.
Ett annat af förbundet framkalladt företag var samlandet
och utgifvandet af våra svenska folkvisor. De voro hittills aldrig
upptecknade utan fortlefde blott i folkets minne och på dess
läppar, och voro nära att sjunka i glömska. Det var Afzelius
och Geijer som hafva äran af att så ej skedde och som i tredje
årgången af Iduna började utgifvandet i tryck med "Näcken",
hvartill Afzelius själf skrifvit orden. Äfven musiken beslöts att
bifogas, "då musik lika väl som hvarje annat uttryck af känslor,
kunde utmärka götisk kraft"^. Till första samlingen, som utkom
1 814 hade Haeffner på Geijers uppmaning redigerat musiken,
och det var egentligen blott inledningsorden, som skrifvits af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
