Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förelöparne - 4. Arbetareföreningarne och arbetaremötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
4. ArbetarefÖreningarne och arbetaremötena.
Utanför arbetareklassen hade emellertid länge förmärkts
ett starkt intresse för den så kallade arbetarefrågan.
Arbetareföreningar hade bildats redan på 1860-talet,
huvudsakligen bestående av personer ur medelklassen, men till vilka
även en del arbetare hade anslutit sig. Dessa föreningar,
som utövade ett ganska stort inflytande inom
arbetarevärlden såväl i Stockholm som i landsorten under 1870- och
1880-talen hade bl. a. till uppgift, att ”bereda sina
ledamöter tillfälle att genom bildande sysselsättningar upplysa och
förädla varandra, underhålla och förkovra ett bibliotek samt
upprätta en sjuk- och begravningsfond”.* Såsom ett led i
deras strävanden anordnades periodvis återkommande
allmänna arbetaremöten, vid vilka de aktuella politiska och
sociala frågorna dryftades. För fackföreningsrörelsen voro
dessa arbetareföreningar och arbetaremöten betydelsefulla
så tillvida, att de mera livaktiga arbetame där inhämtade
för föreningsverksamheten nödvändiga praktiska kunskaper
och fingo impulser till det frisinne, som så småningom skulle
komma att giva den moderna arbetarerörelsen dess säregna
karaktär.
I detta sammanhang förtjänar även den på 1880-talet
organiserade så kallade ringrörelsen uppmärksamhet.
Upphovsmannen till denna var en brännvinsgrosshandlare vid namn
L. O. Smith. Dennes plan gick ut på att åstadkomma en
organisation, benämnd Arbetarnes Ring, vilken bl. a. skulle
”verka för ett gott och rättvist förhållande emellan
arbetsgivare och arbetare, så att strejker kunde undvikas genom
tillmötesgående från båda parter”. För övrigt skulle den
taga sikte på att söka nedbringa arbetarnes levnadskostnader,
vilket skulle ske i viss mån enligt kooperativa principer.
Medlemmarne skulle sålunda ”slå sig ihop och hyra hela
hus för att därigenom nedbringa hyran, vilken med
proportionellt belopp skulle erläggas vid varje avlöning”.
Sammanslutningen skulle främja sparsamheten genom att
mot
*) Ur Stockholms arbetareförenings stadgar från 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
