Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 1. De gamla yrkesgränsernas betydelse - Fackförbund som bildades på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
mannaförbundet, det sistnämnda ursprungligen benämnt
Sveriges postbetjänte.
Liknande sammanslutningar kommo till stånd inom några
andra yrken på 1880-talet, men först under det
därpå följande decenniet genomfördes konsolideringen mera
allmänt, till stor del beroende därpå, att organisationsarbetet
inom de flesta yrkena dessförinnan knappast hade
påbörjats eller också varit begränsat till några få platser.
De fackförbund, som bildades på 1880-talet, voro:
Bildat dei
Antal medlemmar
. vid starten
Typografförbundet .................. Vt 1886 335
Postmannaförbundet ................... 8/m 1886 75
Måleriarbetareförbundet ............ Vm 1887 800
Järn- och metallarbetareförbundet .... Va 1888 551
Skoarbetareförbundet ................ M/s 1888 366
Träarbetareförbundet ................ M/« 1889 886
Skrädderiarbetareförbundet .......... ls/s 1889 405
Det var huvudsakligen yrkeslärda arbetare, som under dessa
år lyckades åstadkomma en konsolidering av de på olika
platser i landet befintliga fackföreningarne i
landsomfattande förbund. Men det var också framförallt bland dessa
arbetare, som fackföreningsrörelsen hade vunnit anhängare.
Att traditionen härvidlag gjort sig gällande torde vara
säkert. Endast för några årtionden sedan hade ju inom
hant-verkerierna funnits arbetareorganisationer, i mångt och
mycket liknande fackföreningarne, och de psykologiska
för-utsättningarne för sammanslutningssträvandena måste
följaktligen ha varit större bland de yrkesutbildade arbetarne
än bland de icke yrkesutbildade, för vilka ett
organisationsväsende saknade så gott som all tradition. De sociala
för-utsättningarne voro utan tvivel också större inom
hantver-kerierna, där man alltjämt bemödade sig om att hålla
yrkesutbildningen och yrkesskickligheten i ära och där gesäll
breven fortfarande i regel spelade en stor roll, när det gällde
att hävda rätten till arbete och kamratskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
