28 mannaförbundet, det sistnämnda ursprungligen benämnt Sveriges postbetjänte. Liknande sammanslutningar kommo till stånd inom några andra yrken på 1880-talet, men först under det därpå följande decenniet genomfördes konsolideringen mera allmänt, till stor del beroende därpå, att organisationsarbetet inom de flesta yrkena dessförinnan knappast hade påbörjats eller också varit begränsat till några få platser. De fackförbund, som bildades på 1880-talet, voro: Bildat dei Antal medlemmar . vid starten Typografförbundet .................. Vt 1886 335 Postmannaförbundet ................... 8/m 1886 75 Måleriarbetareförbundet ............ Vm 1887 800 Järn- och metallarbetareförbundet .... Va 1888 551 Skoarbetareförbundet ................ M/s 1888 366 Träarbetareförbundet ................ M/« 1889 886 Skrädderiarbetareförbundet .......... ls/s 1889 405 Det var huvudsakligen yrkeslärda arbetare, som under dessa år lyckades åstadkomma en konsolidering av de på olika platser i landet befintliga fackföreningarne i landsomfattande förbund. Men det var också framförallt bland dessa arbetare, som fackföreningsrörelsen hade vunnit anhängare. Att traditionen härvidlag gjort sig gällande torde vara säkert. Endast för några årtionden sedan hade ju inom hant-verkerierna funnits arbetareorganisationer, i mångt och mycket liknande fackföreningarne, och de psykologiska för-utsättningarne för sammanslutningssträvandena måste följaktligen ha varit större bland de yrkesutbildade arbetarne än bland de icke yrkesutbildade, för vilka ett organisationsväsende saknade så gott som all tradition. De sociala för-utsättningarne voro utan tvivel också större inom hantver-kerierna, där man alltjämt bemödade sig om att hålla yrkesutbildningen och yrkesskickligheten i ära och där gesäll breven fortfarande i regel spelade en stor roll, när det gällde att hävda rätten till arbete och kamratskap.