Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 1. De gamla yrkesgränsernas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III. ORGANISATIONSFORMERNA.
i. De gamla yrkesgränsernas betydelse.
Vid det tredje allmänna arbetaremötet, som hölls i Örebro
i slutet av juni 1886, behandlades frågan om fackförenin
garnas konsolidering i landsomfattande yrkes- eller fackför
bund. Mötet uttalade,
”att de (fackföreningarne) komma att omfatta såväl manliga som
kvinnliga arbetare inom samma yrke;
att fackförening bildas å varje ort, där minst tio arbetare inom
samma yrke finnas;
att dessa föreningar ställas i förbindelse med liknande föreningar
å alla orter inom landet och helst även i förbund med motsvarande
föreningar utomlands, på det att ett gemensamt helt må
åstadkommas ;
att fonder böra bildas för gemensamma lokala och
internationella behov.”
Den första skandinaviska fackföreningskongressen, som
sammanträdde i Göteborg i slutet av augusti samma år
uppmanade fackföreningarne ”att upprätta centraliserade
fackförbund” och synes därjämte ha rekommenderat ett
samarbete mellan dylika förbund inom en hela
fackföreningsrörelsen omfattande central- eller landsorganisation.
Ävenledes förordades organisatoriskt samarbete mellan
fackföreningsrörelserna i de tre skandinaviska länderna, ett
samarbete som så småningom skulle utsträckas till att gälla
motsvarande rörelser i andra länder.
Redan samma år bildades de två första fackförbunden,
nämligen Svenska typografförbundet och Svenska post-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
