Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 7. Yrkesförbundens gränslinjer utsuddas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
koncentration av det förhandlings- och avtalsvåsende, som
fackföreningarne och fackförbunden hade lyckats
åstadkomma. Fackförbunden hade inriktat sina strävanden på att
åvägabringa så vitt möjligt likartade arbetsvillkor inom sina
respektive verksamhetsområden, och det låg naturligtvis
i de centraliserade arbetsgivareorganisationernas intresse
att medverka därtill, ehuru det säger sig självt att deras och
fackförbundens uppfattningar voro mycket divergerande
såväl ifråga om arbetsvillkorens sakliga innehåll som
beträffande de principer, som skulle läggas till grund för de avtal,
vari arbetsvillkoren skulle utformas."
Innan dessa arbetsgivareorganisationer hade bildats, kunde
de olika fackförbunden, utan att i regel behöva taga några
hänsyn till varandra, operera var för sig inom en och samma
industri. I och med att arbetsgivareorganisationerna
började uppträda som fackförbundens motparter, skedde en
betydelsefull förändring härutinnan, och därmed framträdde
också olägenheterna ifråga om fackföreningsrörelsens i
enlighet med de gamla yrkesgränserna konstruerade
organisationssystem.
Då Sveriges verkstadsförening år 1905 anmälde sig som
underhandlande och avtalsslutande part för arbetsgivarne
inom den mekaniska verkstadsindustrin fick den att göra
med icke mindre än fyra fackförbund, nämligen järn- och
metallarbetareförbundet, gjutareförbundet,
träarbetareförbundet och grov- och fabriksarbetareförbundet.
Verkstadsföreningen underhandlade samtidigt med samtliga dessa för
bund som parter för arbetarne, och förbunden underteck
nade gemensamt det avtal, som blev en frukt av
underhand-lingarne, det första riksavtalet för denna industri. Det
visade sig emellertid, att ifrågavarande förbund icke
representerade samtliga organiserade arbetare, som voro
sysselsatta vid de av avtalet omfattade mekaniska verkstäderna,
varför verkstadsföreningen nödgades konstatera, att den icke
hade nått sitt syfte, nämligen enhetlighet i avtalsväsendet och
största möjliga garanti mot störningar av arbetsfreden under
*) Se vidare Sigfrid Hanssons Svenskt fackföreningsliv under
fem decennier. Stockholm 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
