Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 7. Yrkesförbundens gränslinjer utsuddas - 8. Motstånd mot kravet på industriförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
den tid riksavtalet skulle gälla. Ytterligare fyra förbund
befunnos ha intressen att bevaka inom denna industri,
nämligen bleck- och plåtslagareförbundet,
måleriarbetareförbundet, transportarbetareförbundet och murareförbundet. När
riksavtalet skulle förnyas år 1909, fann därför
verkstadsföreningen angeläget vara att förmå även dessa förbund att
inträda som parter i avtalet. Detta lyckades också och på
arbetaresidan blevo alltså icke mindre än åtta fackförbund
engagerade i avtalsuppgörelsen, medan på arbetsgivaresidan
endast en organisation deltog i densamma.*)
Förhållandena gestaltade sig ungefär på samma sätt inom
vissa andra industrier: arbetsgivarne förfogade över ett
mera enhetligt organisationssystem än arbetarne.
Det stod nu klart för mången fackföreningsmän, att denna
månghövdade representation för arbetarne näppeligen vore
den ändamålsenligaste. Den befanns vara ovig och onödigt
dyrbar, vartill kom att man löpte risken, att ett förbund
kunde, genom att gå fram efter andra linjer än de övriga,
försvåra arbetet för dem, ja, rent av draga dem ut i
äventyrliga och kostbara strider för sina speciella, den större
delen av arbetarekåren ganska ovidkommande kravs skull.
8. Motstånd mot kravet på industriförbund.
Behovet av en omorganisation av fackföreningsrörelsen
enligt industriella linjer började på allvar göra sig gällande.
Det vore emellertid oriktigt att påstå, att man i allmänhet
inom fackföreningsvärlden erkände detsamma. Man var
ännu icke benägen att taga konsekvenserna av de
iakttagelser, som man hade gjort och som på ett ganska tidigt
stadium hade gällt konflikter mellan förbunden rörande
gränserna för deras verksamhetsområden. Det hade gång på
gång visat sig, att den egendomliga sammansättning, som
vissa, särskilt de icke yrkeslärda och de fabriksanställda
ar-betarnes förbund erhållit, föranlett ganska allvarliga tvister
om ”själarne” och om rätten att etablera strejker och
bloc
*) Se vidare Sigfrid Hansson: Svenska träarbetareforbundets
historia. 1889—1923, Stockholm 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
