55 förbund, av vilka det största skulle bli metallindustriarbetare-förbundet. Detta skulle omsluta alla inom den mekaniska verkstadsindustrin och järnbruksindustrin organiserbara arbetare. Med 1908 års statistik som grund för beräkningen skulle detta förbunds medlemsantal komma att utgöra 16,4 procent av samtliga förbunds medlemsantal. Järn- och metallarbetareförbundet skulle bilda stommen i detsamma. Gjutareförbundet skulle upplösas och överlämna sina medlemmar till detta industriförbund, varjämte grov- och fabriksarbetareförbundet, träarbetareförbundet, bleck och plåtslagareförbundet, måleriarbetareförbundet med flera förbund skulle överlåta sina inom den mekaniska verkstadsindustrin och järnbruksindustrin sysselsatta medlemmar. Omläggningen enligt industriförbundsprincipen skulle komma att drabba grov- och fabriksarbetareförbundet synnerligen hårt. Av detta förbund skulle bildas ett allmänt fabriksarbetareförbund, omfattande ”alla arbetare, som äro anställda vid kemisk-tekniska och andra fabriker, vilka ej äro att hänföra till särskilda industriförbund, samt grovarbetare, som ej skola anslutas till annat industriförbund”. Ur grov- och fabriksarbetareförbundet skulle utgå ett bygg-nadsämnesindustriförbund, ett pappersindustriförbund och ett väg- och vattenbyggnadsarbetareförbund. Därjämte skulle det avstå sina inom byggnadsindustrin sysselsatta medlemmar till ett byggnadsindustriförbund. Från att ha varit det största skulle det efter omorganisationen bli det sjätte i ordningen. Flertalet renodlade yrkesförbund skulle upplösas. Fackföreningsrörelsen skulle därefter komma att förete följande bild: Antal medlemmar Industriförbund absolut % Bageriindustriarbetareförbundet .................... 4,502 2,04 Boktryckeri- o. bokbinderiindustriarbetareförbundet 8,323 3,76 Bryggeriindustriarbetareförbundet .................. 3,449 1,56 Byggnadsarbetareförbundet ......................... 25,833 11.68 Byggnadsämnesindustriarbetareförbundet ............. 6,249 2,84