Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 11. Yrkesförbundens argument mot omorganisationsplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Inom vissa yrkesförbund har omorganisationsplanen
framkallat ett demonstrativt motstånd. Uttalanden, som gjorts av
t. ex. gjutareförbundets lokalavdelningar, ha sålunda
otvetydigt givit vid handen, att den meningen är förhärskande inom
detta förbund, att förbundet hellre bör utträda ur
landsorganisationen än medverka till ett förverkligande av
kongressbeslutet. Det råder ej heller något tvivel om, att sådana
förbund som måleriarbetareförbundet och murareförbundet
ännu icke äro beredda att bringa det offer, som kräves av
dem med tanke på ett allmänt
byggnadsindustriarbetareförbunds bildande. Ett faktum, som man icke bör bortse ifrån,
när man försöker bedöma förutsättningarne för
omorganisationsplanens förverkligande, är för övrigt det, att
landsorganisationen icke företräder hela den svenska
fackföreningsrörelsen. Utanför landsorganisationen befinna sig nämligen
ett stort antal sammanslutningar, på vilka den icke är i
stånd att utöva något inflytande, varken i fråga om deras
organisationsformer, program eller verksamhetsmetoder.
Därest landsorganisationen icke lyckas tillförsäkra sig dessa
sammanslutningars medverkan, kan den icke till fullo
undanröja de olägenheter för fackföreningsverksamheten, som
aktualiserat omorganisationskravet, och ännu mindre
åstadkomma den enhetlighet med avseende på
fackföreningsrörelsens organisationssystem, som den önskar uppnå.
Yrkesförbundens obenägenhet att lämna en sådan
medverkan torde kunna försvaras, i varje fall förklaras, med några
rent praktiska skäl. Det torde vara obestridligt, att dessa
förbund hittills i regel haft större framgångar med sina
strävanden att förbättra arbetsvillkoren än de förbund, som
erhållit karaktären av industriförbund. Detta har till en del
berott därpå, att de i vissa fall haft förmånen att operera
på en arbetsmarknad, som erbjudit större möjligheter än den.
till vilken industriförbunden varit hänvisade. Det säger sig
sålunda självt att t. ex. byggnadsarbetarne härutinnan ha
större möjligheter att göra sina krav gällande än de arbetare,
vilka äro sysselsatta inom de av fluktuationerna på
världsmarknaden beroende exportindustrierna. Det ligger
må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
