- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
108

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson - Tema: Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 2. Reformistisk centralism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 Såsom förhållandena i vårt land utvecklats har det socialdemokratiska partiet, som skapats av de fackligt organiserade arbetarne och därför bär prägeln av ett arbetarparti, blivit ett uttryck för den reformistiska fackföreningsrörelsens politiska aktivitet. Detta har förresten understrukits av landsorganisationens kongress, då den år 1909 deklarerade, att det socialdemokratiska arbetarpartiet är att betrakta som ”den naturliga och självskrivna bäraren av den svenska arbetarklassens politiska strävan”. Konsolideringen i yrkes- och industriförbund och förbundens sammanslutning i en landsorganisation har nödvändiggjort ett centralistiskt system, innebärande att förbundens och landsorganisationens styrelser utrustats med långt gående befogenheter. Huvudsyftet med konsolideringen var ursprungligen att skapa ekonomisk trygghet åt de lokala fackföreningarne med hänsyn till de strider med arbetsgivarne, vari de kunde komma att invecklas under sina strävanden att förbättra medlemmarnes arbetsvillkor. I den mån arbetsgivarne började att samverka yrkes- och industrivis för att försvåra dessa strävanden, befanns det nödvändigt att på liknande sätt sörja för förbundens ekonomiska trygghet, och detta skedde genom att de sammanslötos i landsorganisationen. Ett rationellt organiserat understöds-väsende förutsatte givetvis en centraliserad förvaltning. Redan på så sätt uppstod behovet av vad man kallar centralism. Detta ökades i samma mån som organisationsväsendet utvecklades och den centraliserade arbetsgivarorganisationen gjorde sig påmint, när det gällde att ordna mel-lanhavandena mellan arbetsgivarne och arbetarne. Det visade sig mer och mer att dessa mellanhavanden icke kunde ordnas inom de lokala fackföreningarnes mer eller mindre snävt avgränsade verksamhetsområden. De blevo hela yrkets, fackets eller industrins angelägenhet. Förbunden kunde följaktligen icke inskränka sina uppgifter till att gälla förmedligen av ekonomiskt understöd. De nödgades även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:42 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfackror/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free