Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Konstitutionen - 2. Reformistisk centralism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
till en radikal omgestaltning av hela samhällsordningen. Den
företrädes av syndikalismen och kommunismen, medan
reformismen är befryndad med socialdemokratin.
Den svenska fackföreningsrörelsen har stort sett alltid
varit reformistisk och såväl landsorganisationen som de till
densamma anslutna förbunden och fackföreningarne liksom
också praktiskt taget samtliga utanför landsorganisationen
befintliga förbund och deras fackföreningar äro typiska
exponenter för reformismen. Denna har alltid
karakteriserats av bemödanden att med hjälp av ett
förhandlingsväsen-de, som arbetarorganisationerna varit angelägna om att giva
största möjliga effektivitet, förbättra arbetsvillkoren och göra
arbetslivet redan i de kapitalistiska företagen så drägligt som
möjligt. Kollektivavtalen återspegla denna reformism.
I regel ha dessa avtal kommit till stånd såsom resultat av
ett parlamentariskt förfarande och även i de fall, då man
förhandlingsmässigt icke lyckats, utan arbetsinställelser eller
andra stridsåtgärder befunnits vara nödvändiga som
påtryckningsmedel, har detta strängt taget icke inneburit ett
uppgivande av parlamentarismen som princip. Taktiken har
alltså varit ungefär densamma som den, vilken det
socialdemokratiska partiet betjänat sig av.
Sedan den allmänna rösträtten genomförts och
följaktligen en demokratisk grundval skapats för detta partis
strävanden, har det icke gärna kunnat bli tal om några
utom-parlamentariska metoder för att främja dessa strävanden.
För fackföreningsreformismen utgör den allmänna rösträtten
ett betydelsefullt komplement till den parlamentarism, varav
fackföreningarne betjäna sig på arbetsmarknaden och i
arbetsföretagen. Fackföreningsreformismen syftar nämligen
till att icke blott förbättra arbetarnes villkor inom
kollektivavtalets ram utan även att bereda arbetarne skydd och
trygghet med hjälp av en sociallagstiftning och en
socialförsäkring. Arbetarskyddslagen, olycksfallsförsäkringslagen,
arbetstidslagstiftningen etc. äro resultat av denna
parlamentariska strävan. Denna förutsätter i sin tur, att
fackför-eningsfolket är politiskt aktivt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
