107 till en radikal omgestaltning av hela samhällsordningen. Den företrädes av syndikalismen och kommunismen, medan reformismen är befryndad med socialdemokratin. Den svenska fackföreningsrörelsen har stort sett alltid varit reformistisk och såväl landsorganisationen som de till densamma anslutna förbunden och fackföreningarne liksom också praktiskt taget samtliga utanför landsorganisationen befintliga förbund och deras fackföreningar äro typiska exponenter för reformismen. Denna har alltid karakteriserats av bemödanden att med hjälp av ett förhandlingsväsen-de, som arbetarorganisationerna varit angelägna om att giva största möjliga effektivitet, förbättra arbetsvillkoren och göra arbetslivet redan i de kapitalistiska företagen så drägligt som möjligt. Kollektivavtalen återspegla denna reformism. I regel ha dessa avtal kommit till stånd såsom resultat av ett parlamentariskt förfarande och även i de fall, då man förhandlingsmässigt icke lyckats, utan arbetsinställelser eller andra stridsåtgärder befunnits vara nödvändiga som påtryckningsmedel, har detta strängt taget icke inneburit ett uppgivande av parlamentarismen som princip. Taktiken har alltså varit ungefär densamma som den, vilken det socialdemokratiska partiet betjänat sig av. Sedan den allmänna rösträtten genomförts och följaktligen en demokratisk grundval skapats för detta partis strävanden, har det icke gärna kunnat bli tal om några utom-parlamentariska metoder för att främja dessa strävanden. För fackföreningsreformismen utgör den allmänna rösträtten ett betydelsefullt komplement till den parlamentarism, varav fackföreningarne betjäna sig på arbetsmarknaden och i arbetsföretagen. Fackföreningsreformismen syftar nämligen till att icke blott förbättra arbetarnes villkor inom kollektivavtalets ram utan även att bereda arbetarne skydd och trygghet med hjälp av en sociallagstiftning och en socialförsäkring. Arbetarskyddslagen, olycksfallsförsäkringslagen, arbetstidslagstiftningen etc. äro resultat av denna parlamentariska strävan. Denna förutsätter i sin tur, att fackför-eningsfolket är politiskt aktivt.