Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 1. Strejken ett yttersta påtryckningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
många fall nödgades de, efter upprepade fruktlösa försök
att komma till tals med arbetsgivame om arbetsvillkoren,
tillgripa arbetsnedläggelse för att avtvinga arbetsgivame ett
minimum av tillmötesgående.
Strejken blev på så sätt ett medel, som arbetarne mot sin
vilja icke kunde undgå att anlita.*) Innan konsolideringen
i fackförbund hade blivit genomförd, kunde detta emellertid
i regel icke ske med någon större framgång, och det blev
därför förbundens främsta uppgift att skapa den nödvändiga
förutsättningen för detta medels ändamålsenliga nyttjande,
nämligen det centralistiskt organiserade strejkunderstödet.
Man har emellertid även sedan denna förutsättning skapats
fortsatt att betrakta strejken som ett medel, som icke bör
tillgripas utom i yttersta nödfall, i varje fall icke förrän alla
möjligheter till en fredlig avveckling av föreliggande tvister
blivit försökta. Inom den svenska fackföreningsrörelsen
bemödar man sig alltjämt att så långt det är möjligt
utnyttja det fria förhandlingsväsendet,**) bakom vilket staten
numera ställt sin auktoritet med stöd av en lagstiftning
angående förlikningsmän och frivilligt skiljedomsförfarande.
Dessa bemödanden ha i viss mån underlättats därav, att
ar-betsgivarne organiserat sig. Det hör numera till undantagen,
att arbetsgivare, i sitt förhållande till kroppsarbetarne och
med dem jämförliga lönearbetare, vägra att erkänna
fackföreningarne och fackförbunden som underhandlande och
avtalsslutande parter, och ännu mera sällsynt är att de försöka
*) Arbetsnedläggelser hade förekommit i vårt land och i andra
länder redan under skråtiden. Ordet strejk härstammar från
engelska språket och införlivades med den engelska
fackföreningstermi-nologin redan på 1830-talet.
Senare kom även det engelska uttrycket lockout (= stänga ute)
till användning i vårt land för att beteckna av arbetsgivare eller
arbetsgivareorganisation påbjuden arbetsinställelse.
**) I förbundens stadgar har sålunda i regel uttryckligen
föreskrivits att allvarliga försök till underhandlingar alltid skola
göras, innan arbetsnedläggelse eller andra stridsåtgärder få
tillgripas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
