215 detta måhända låta sig lättare göra än ifråga om lönerna, ty vad de senare angår ha utan tvivel konjunkturerna, den allmänna prisbildningen, tillgången och efterfrågan på arbetskraft etc. spelat en större roll än ifråga om arbetstiden. Vad man med säkerhet kan fastslå är, att fackföreningsrörelsen med sina ständiga bemödanden att förmå arbets-givarne att medverka till förbättringar av arbetsvillkoren i hög grad påskyndat produktionsapparatens modernisering, vilket i sin tur skapat nya förutsättningar för levnadsstandardens höjande. Sedan år 1914 har landsorganisationen publicerat uppgifter rörande resultaten av de till landsorganisationen anslutna förbundens lönerörelser och arbetskonflikter, men dessa uppgifter torde få anses vara i hög grad approximativa. De återfinnas i de varje år utgivna verksamhetsberättelserna. I den officiella statistiken har däremot försök icke gjorts att sammanfatta resultaten av fackföreningsverksamheten. Kollektivavtalsstatistiken innehåller visserligen detaljuppgifter angående de förändringar i arbetsvillkoren, som företagits i samband med de olika avtalsuppgörelserna, men en bearbetning av dessa uppgifter skulle knappast ge ett tillförlitligare svar än det, som lämnats i landsorganisationens statistik. Även om man alltså icke med någon större säkerhet kan siffermässigt påvisa fackföreningsverksamhetens direkta inflytande på arbetarnes levnadsstandard, kan det ha sitt intresse att taga del av några siffror, som belysa löneutvecklingen i vårt land. Vi ha härvidlag att hålla oss till den officiella statistiken. Socialstyrelsen har under en följd av år publicerat resultaten av sina undersökningar såväl vad angår löneutvecklingen inom jordbruket som beträffande den arbetsmarknad, där fackföreningsverksamheten hittills huvudsakligen bedrivits. Sedan 1929 sammanfattas dessa resultat i Lönestatis-tisk årsbok. Det är naturligtvis icke möjligt att här lämna ett utförligare referat av denna statistik. Några uppgifter angående löneutvecklingen på den industriella och