- Project Runeberg -  Den svenska fackföreningsrörelsen /
224

(1934) [MARC] Author: Sigfrid Hansson - Tema: Labour
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 7. Blockad, bojkott och sympatiblockad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224 alltid med blockad av arbetsplatsen*}, d. v. s. åtgärder i syfte att förhindra rekrytering av personal i de strejkandes ställe, eller att förhindra tillförsel av materialier till arbetsplatsen, stundom även med bojkott, d. v. s. åtgärder i syfte att beröva det av strejken berörda företaget dess kunder.**) Bojkotten kan endast ifrågakomma, då strejken gäller företag, som framställa eller förmedla varor, direkt avsedda för den stora allmänheten, eller företag som på annat sätt direkt betjäna allmänheten. En bageriarbetarestrejk brukar sålunda i regel åtföljas av såväl blockad som bojkott. Likaså en strejk inom minuthandeln eller en spårvägsmanna- eller automobilförarestrejk. Däremot förekommer det praktiskt taget aldrig att bojkott proklameras i samband med en byggnadsarbetarestrejk — utom möjligen mot leverantörer av materialier — och mycket sällan när det gäller en gruvarbetare-, järnbruksarbetare-, sågverksarbetare- eller pap-persmassefabriksarbetarestrejk. *) Blockad kan även förekomma utan att arbetsnedläggelse företagits. Den kan då avse att hindra rekryteringen av arbetskraft under tiden en lönerörelse förberedes eller underhandlingar om ändringar i arbetsvillkoren försiggå. ”) På den tiden, då fackföreningarna voro relativt svaga, vid-togos ofta i samband med bojkotter åtgärder i syfte att förmå allmänheten att gynna arbetsgivare, med vilka vederbörande arbetareorganisation hade lyckats träffa överenskommelse om de omtvistade arbetsvillkoren. Detta skedde på så sätt, att en förteckning över dylika arbetsgivare offentliggjordes, i regel samtidigt med en förteckning över de arbetsgivare, mot vilka bojkotten hade riktats. I Förenta staterna bruka fackföreningar och fackförbund använda sig av den indirekta bojkotten mot arbetsgivare, som vägra att medverka till organisationsmässig reglering av arbetsvillkoren. Detta sker med hjälp av fackföreningsmärken, trade union tabel. Dessa anbringas på fabrikat, vilka tillverkats i verkstäder eller fabriker, där fackorganisationerna tillerkänts medinflytande över arbetsförhållandena, och den med fackföreningsrörelsen sympatiserande allmänheten uppmanas på så sätt att gynna de mot rörelsen vänskapligt sinnade arbetsgivarne på de fientligt sinnades bekostnad. Användandet av Trade union label har föranlett arbetsgivare, mot vilka den indirekta bojkotten riktats, att väcka åtal med krav på skadestånd. Se vidare tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. IV, band I, sid. 12!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:42 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfackror/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free