Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 7. Blockad, bojkott och sympatiblockad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
konsekvenser, som deltagandet i andra förbunds
arbetskon-flikter kunna medföra. Styrelsen krävde bland annat, att
landsorganisationen skulle garantera förbundet ekonomiskt
understöd åt medlemmar, vars solidaritet toges i anspråk av
andra förbund eller deras medlemmar. Representantskapet
svarade med ett uttalande, vari det manade förbunden att
”iakttaga den allra största försiktighet vid beslut om
sympatiåtgärder och ej företaga sådana i andra fall, än då det med
någorlunda visshet kan beräknas, att sympatiåtgärderna
kunna begränsas till avsedd omfattning och äro av väsentlig
betydelse för lösningen av pågående konflikt”. Däremot
ansåg representantskapet sig vara förhindrat att göra några
särskilda utfästelser om ekonomiskt understöd. Dylikt
borde, som hittills, vara beroende av landssekretariatets
prövning i varje särskilt fall. ”Understöd kan av
sekretariatet, enligt landsorganisationens stadgar, lämnas endast då
sekretariatet, på därom gjord framställning, hemställt om
eller godkänt tillgripande av strejk eller liknande
sympatiåtgärd”, resolverade representantskapet.
Då transportarbetareförbundets kongress sammanträdde i
augusti månad 1922 ägnades denna fråga mycken
uppmärksamhet. Förbundsstyrelsen hade framlämnat ett
förslag, gående ut på att förbundets avdelningar skulle
tillhållas att icke utan förbundsstyrelsens medgivande låta
engagera sig för sympatiblockader. Det hade nämligen visat
sig, att förbundets avdelningar i vissa fall låtit sin
solida-ritetskänsla komma i konflikt med stadgarne, vilket hade
förorsakat förbundet icke blott tvister med arbetsgivare,
trots att förbundet icke hade något otalt med dem, utan även
stora utgifter. Framförallt hade det funnits anledning att
reagera mot, att avdelningar engagerat sig för strider, som
hade förts av utanför landsorganisationen stående förbund
eller syndikalistiska organisationer. Förbundsstyrelsen
önskade, att kongressen skulle understryka
landsorganisationens stadgebestämmelser och uttala, att förbundets
medlem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
