Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Verksamhetsmetoderna - 9. Sabotage och obstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
arbetet. Man utför sitt arbete antingen vårdslöst eller
minutiöst noggrant, i bägge fallen för att tilltvinga sig
förändringar eller förbättringar i sina arbetsvillkor, vilka icke
på annan väg kunna erhållas. Man fuskar och sölar med
arbetet med eftertanke, efter metod. Detta är den s. k. lilla
sabotagen, under det att den stora sabotagen är grov
förstörelse, ekonomisk terror. Det är en reflekterande viljas
beslutsamma ingrepp i arbetets gång. —–––––-Sabotage är
strejkens motsats. Medan i strejk arbetet suspenderas eller
nedlägges, vadan striden alltså står utanför arbetet, är
sabotage tvärtom kampen, som utkämpas mitt uppe i arbetet,
under själva arbetets gång.” *)
Syndikalisterna lämnade år 1910 fackföreningarne,
förbunden och landsorganisationen och bildade egna
organisationer. Inom de s. k. reformistiska organisationerna har
man i allmänhet ställt sig tvivlande ifråga om den
syndikalis-tiska taktikens ändamålsenlighet. Det är först på de senare
åren, som den funnit förespråkare inom dessa
organisationer. Kommunisterna förorda sålunda såväl generalstrejk
som sabotage och obstruktion som kampmedel. Det torde ha
varit på deras tillskyndan som landsorganisationens kongress
år 1922 fick mottaga några motioner, vari dessa kampmedel
rekommenderades. Med hänvisning till
arbetsgivareorganisationernas makt och styrka gjorde man gällande, att den av
förbunden och landsorganisationen hittills tillämpade
taktiken icke längre vore ur arbetarnes synpunkt
ändamålsenlig. ”De öppna striderna äro för dyrbara”. Därför borde
i stället obstruktion tillgripas. Arbetsprestationen borde
avpassas efter betalningen för arbetet. I de fall strejker icke
kunde undvikas, borde de ”utvidgas till sympati- eller
generalstrejker”.
I en av motionerna yrkades att sådana bestämmelser skulle
införas i landsorganisationens stadgar, att landssekretariatet
skulle vara skyldigt att sammankalla representantskapet till
överläggningar om tillgripande av storstrejk, så snart en
tion
’) G. H :son Holmberg: Syndikalismen, dess väsen, teori och
taktik. Stockholm 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
