Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
tivavtal mellan honom och hans arbetares
organisation. Redan år 1907 krävde därför arbetsgivareföreningen
under förhandlingar, som fördes angående
kollektivavtals upprättande att den och dess medlemmar skulle
äga rätt att under avtalstiden företaga s. k.
sympatilockouter. Naturligtvis skulle motsvarande rättighet tillerkännas
arbetareparten. Denna, representerad av
landsorganisationen och till denna anslutna förbund, motsatte sig kravet,
hänvisande till, att den meningen alltid varit förhärskande
inom fackföreningsvärlden, att arbetsinställelser icke borde
få förekomma under avtalstiden. Nu ville — som det heter i
landsorganisationens verksamhetsberättelse för ovannämnda
år — arbetsgivareföreningen ”i en handvändning störta
omkull denna för arbetsro och lugn så viktiga uppfattning”.
Då regeringen föreläde 1910 års riksdag sitt komplex av
lagförslag, anslöt den sig i stort sett till detta
arbetsgivareföreningens krav. Den erinrade om, att arbetsgivarnes
strävan måste gå ut på att försöka få till stånd s. k. riksavtal
samt att åstadkomma gemensam utlöpningstid för de avtal,
som gälla närstående eller eljest varandras stöd krävande
industrier. Genomförandet av en sådan ordning skulle
emellertid kräva ett omfattande arbete och en avsevärt lång tid.
”Intill dess ett sådant ordnande kunnat ske, skulle” —
framhöll regeringen — ”ett förbud i lagen mot arbetsinställelse
under det ett kollektivavtal är gällande, även då
arbetsinställelsen icke är riktad mot detta avtals bestånd, omintetgöra
fördelarne för arbetsgivarne av deras sammanslutning och
därigenom jämväl direkt motverka dennas åstadkommande
och upprätthållande”.
Svenska arbetsgivareföreningens direktör underströk
denna uppfattning ännu starkare, då han år 1911 i
anslutning till regeringsförslaget förklarade, att ”utan rätt till
sympatilockout kunna arbetsgivareorganisationerna nästan lika
gärna upphöra att existera.” *)
*) Om den föreslagna arbetsavtalslagstiftningen. Föredrag hållet
vid allmänt diskussionsmöte inom Svenska arbetsgivareföreningen
den il mars igil av Hjalmar von Sydow, verkställande direktör i
Svenska arbetsgivareföreningen. Stockholm ign.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
