Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Regeringens ursprungliga förslag gick ju emellertid även
ut på, att arbetsinställelse skulle få tillgripas under
avtais-tiden i syfte att åstadkomma ändringar i arbetsvillkoren,
avsedda att gälla efter avtalstidens utgång. Ty, menade
regeringen, ”omständigheter kunna förekomma, under vilka det i
arbetsfredens intresse skulle vara högeligen önskvärt, att en
bestämmelse kunde komma till stånd, som ägde giltighet även
efter tiden för ett visst kollektivavtals utgång. Så är
händelsen, då vid förhandlingar om slutande av kollektivavtal
för en del av en industri eller ett yrke uppkommer tvist om
bestämmelse av mera principiell innebörd och som enligt
sin natur bör vinna tillämpning inom hela industrin eller hela
yrket. Det måste då otvivelaktigt vara av största betydelse,
att i samband med denna tvists avgörande frågan kan
enhetligt regleras över hela linjen för någon viss tid framåt
utan avseende å, att för ifrågavarande industri eller yrke
finnas flera kollektivavtal, som utlöpa å olika tid, så att den
därvid fastslagna principen må för den bestämda tiden äga
giltighet, dock, i händelse densamma skulle avvika från vad
som i något gällande avtal stadgats, endast för den tid, som
återstår efter att detta avtal gått till ända. Härigenom
und-vikes, att samma strid möjligen kommer att upptagas på
nytt, varje gång ett kollektivavtal på förevarande område
utlöper. Att ett dylikt generellt avgörande skullg kraftigt
främja arbetsfreden, är tydligt; det skulle ock vara ett
verksamt medel att befordra åstadkommande av dessa s. k.
riksavtal, efter vilka man med rätta strävar.”
Om alltså regeringen och Svenska arbetsgivareföreningen
voro eniga om behovet av rätt till arbetsinställelser under
avtalstiden i ovan angivna syfte, hävdades i andra kretsar
en rakt motsatt uppfattning. I sitt yttrande över lagförslaget
yrkade sålunda lagrådet enhälligt på förbud mot
arbetsinställelse för reglering av förhållandena mellan parterna efter
avtalstidens slut. Regeringen ändrade också sitt slutliga
förslag i enlighet med detta yrkande, dock med den
modifikationen, att, därest sympatilockout eller sympatistrejk
lagligen vidtagits av parter, bundna genom kollektivavtal, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
