Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 8. De borgerliga partiernas senaste lagstiftningskrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
land varit förskonat från avtalsstridiga, samhällsvådliga och
allmänfarliga arbetskonflikter och hade, ”tack vare ett på
sunda rättsgrundsatser fotat organisationsväsende och ett
till detta smidigt anpassat förliknings- och skilj
enämndsinsti-tut”, icke hotats av en ur samhällets synpunkt ogynnsam
utveckling.
Konsekvenserna av en eventuell förbudslagstiftning på
detta område hade socialstyrelsen pekat på i sitt i övrigt
välvilliga utlåtande över motionerna.*) Dessa konsekvenser
skulle bl. a. bli, att staten bleve nödsakad att genomföra
obligatorisk skiljedom i arbetskonflikter av detta slag. ”1
varje fall lärer det” — hade socialstyrelsen yttrat —
”varken för de allmänviktiga enskilda företagens del eller för
jordbruket bliva i längden gagneligt att under särskilt
bindande former reglera anställningens art, utan att på samma
gång sörja för möjlighet till ett rättvist avvägande av
löne-och arbetsvillkoren”. Men sådana konsekvenser torde icke
minst arbetsgivame vilja värja sig mot.
Arbetsgivareorganisationerna ha alltid på det bestämdaste hävdat den
uppfattningen, att s. k. intressetvister icke få avgöras medelst
skiljedomsförfarande. De erfarenheter, som gjorts i
utlandet, framförallt i Nya Zeeland och Australien, utgöra en
varning mot att tillgripa åtgärder av detta slag. Där har
tvångsskiljedomsförfarandet visat sig vara sämre än
gagnlöst såsom medel till arbetsfredens bevarande. Där har man,
för att citera en arbetsgivares uttalande, kunnat konstatera,
att tvångslagstiftningen ”förvärrat den sociala oron”.
Svenska arbetsgivareföreningens egen tidning, Industria, har
bringat detta faktum till den svenska allmänhetens
kännedom och tillagt: ”Straffet mot strejker har av själva
verkligheten bevisats vara en orimlighet.
Tvångsskiljedomsto-len tog livet av de frivilliga förhandlingarne mellan parterna,
men dessa ha återuppstått, kan man säga, på systemets grav.”
Med anledning av riksdagens skrivelse år 1921 igångsattes
en utredning, som emellertid avbröts på hösten 1922, då
*) Sc bilaga till andra lagutskottets utlåtande n:r 34 vid 1921
års riksdag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>