273 den socialdemokratiska regeringen vidtog åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för kommittéväsendet. Detta föranledde år 1924 en ledamot av törsta kammaren att yrka, att riksdagen måtte hos regeringen hemställa om utredningsarbetets återupptagande*). Samma år väcktes från liberalt håll en motion**) med yrkande på lagstiftningsåtgärder i syfte att ålägga parter i arbetskonflikter att iakttaga s. k. varseltid, innan arbetsinställelse tillgripes, varjämte en j. k. opinionsnämnd skulle upprättas med uppgift att verkställa undersökningar och offentliggöra utlåtanden rörande tvistefrågor, som kunde befaras föranleda arbetsinställelser. Vidare påyrkades även denna gång lagstiftning om obligatoriskt skiljedomsförfarande beträffande rättstvister. År 1925 framställde en liberal ledamot i första kammaren en interpellation till den socialdemokratiske socialministern, vari på tal om den då av Svenska arbetsgivareföreningen iscensatta stora lockouten gjordes en förfrågan, huruvida regeringen vore betänkt på att låta fortsätta den av riksdagen begärda men inställda utredningen eller eventuellt vidtaga andra åtgärder i syfte att främja arbetsfreden. I anslutning till det svar, som socialministern lämnade, tillsatte den socialdemokratiska regeringen år 1926 en nio-mannakommitté — den j. k. arbetsfredsdelegationen — vilken fick i uppdrag att undersöka ”huruvida lagens stadga bör givas åt den faktiska rättsordning, som under tidernas lopp vuxit upp genom arbetarnes och arbetsgivarnes förenings-, förhandlings- och avtalsväsende.” Avsikten med undersökningen var icke att få till stånd utarbetade förslag till bestämda åtgärder, utan undersökningen avsåg att låta olika grupper klart fixera sina ståndpunkter, så att därom kunde avgivas en officiell rapport, vilken borde kunna bilda ett fastare underlag för omdömet om ändamålsenligheten av *1 N:o 119 I kam. Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. IV, band I, sid 121, 457 och 470! **) N :o 104 I kam. Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. IV, band I, sid. 121, 457 och 470! Fackföreningsrörelsen. 18