Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 8. De borgerliga partiernas senaste lagstiftningskrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
den socialdemokratiska regeringen vidtog åtgärder i syfte
att nedbringa kostnaderna för kommittéväsendet. Detta
föranledde år 1924 en ledamot av törsta kammaren att yrka,
att riksdagen måtte hos regeringen hemställa om
utredningsarbetets återupptagande*). Samma år väcktes från liberalt
håll en motion**) med yrkande på lagstiftningsåtgärder i
syfte att ålägga parter i arbetskonflikter att iakttaga s. k.
varseltid, innan arbetsinställelse tillgripes, varjämte en j. k.
opinionsnämnd skulle upprättas med uppgift att verkställa
undersökningar och offentliggöra utlåtanden rörande
tvistefrågor, som kunde befaras föranleda arbetsinställelser.
Vidare påyrkades även denna gång lagstiftning om
obligatoriskt skiljedomsförfarande beträffande rättstvister.
År 1925 framställde en liberal ledamot i första kammaren
en interpellation till den socialdemokratiske socialministern,
vari på tal om den då av Svenska arbetsgivareföreningen
iscensatta stora lockouten gjordes en förfrågan, huruvida
regeringen vore betänkt på att låta fortsätta den av
riksdagen begärda men inställda utredningen eller eventuellt
vidtaga andra åtgärder i syfte att främja arbetsfreden. I
anslutning till det svar, som socialministern lämnade,
tillsatte den socialdemokratiska regeringen år 1926 en
nio-mannakommitté — den j. k. arbetsfredsdelegationen —
vilken fick i uppdrag att undersöka ”huruvida lagens stadga
bör givas åt den faktiska rättsordning, som under tidernas
lopp vuxit upp genom arbetarnes och arbetsgivarnes
förenings-, förhandlings- och avtalsväsende.” Avsikten med
undersökningen var icke att få till stånd utarbetade förslag
till bestämda åtgärder, utan undersökningen avsåg att låta
olika grupper klart fixera sina ståndpunkter, så att därom
kunde avgivas en officiell rapport, vilken borde kunna bilda
ett fastare underlag för omdömet om ändamålsenligheten av
*1 N:o 119 I kam. Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. IV,
band I, sid 121, 457 och 470!
**) N :o 104 I kam. Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg.
IV, band I, sid. 121, 457 och 470!
Fackföreningsrörelsen.
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
