Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 8. De borgerliga partiernas senaste lagstiftningskrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
vidare åtgärder till arbetsfredens främjande ”genom
lagstiftning eller på annat sätt”*).
Vid 1926 års riksdag väcktes trenne motioner**) i samma
ärende, den ena med yrkande om ny skrivelse till regeringen
angående obligatoriskt skiljedomsförfarande ”ifråga om
arbetsavtal för särskilt viktiga arbetsområden”, och de båda
andra med hemställan ”dels om obligatorisk skiljedom och
därmed förenat förbud för arbetsinställelse såväl i
arbets-tvister, där stat och kommun är part, som i alla slag av
tvister angående arbetsavtals rättsliga innebörd och
tillämpning, och dels om skyldighet för part i annan arbetstvist
att även, där sådant icke är genom avtal föreskrivet,
meddela motparten underrättelse viss tid innan arbete
in-ställes.”
Arbetsfredsdelegationen kom att bestå av tre s. k.
opartiska ledamöter, tre representanter för
arbetsgivareföreningen och tre representanter för landsorganisationen. De
sistnämnda avsade sig i början av år 1927 uppdraget med
anledning av att den folkfrisinnade regeringen hade
tillkännagivit, att den, utan att avvakta resultatet av
delegationens undersökningar, ämnade förelägga riksdagen förslag
till lagstiftning om obligatoriskt skiljedomsförfarande i
rätts-tvister. Regeringen entledigade därefter även
arbetsgivarerepresentanterna. Är 1928 framlade den förslag till lagar om
kollektivavtal och arbetsdomstol, vilka godkändes av
riksdagen med vissa ändringar. För denna lagstiftning lämnas en
kort redogörelse i efterföljande kapitel.
Under behandlingen vid 1925 års riksdag av en motion
angående den s. k. åkarpslagen framfördes krav på
lagstiftning till skydd för tredje mans rätt till neutralitet i
arbets-konflikter. Detta krav föranledde då icke något
riksdagsbeslut men återupprepades år 1929.
*) Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. V, band I, sid. 319
och 564 samt årg. VI, band T. sid 115!
**) N :o 89 I kam. samt n :o 192 och 283 II kam. Se tidskriften
Fackföreningsrörelsen, årg. VI, band I, sid. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
