Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 10. Svenska arbetareförbundet — ”Arbetets frihet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
berörda arbetsgivarnes räkning. Det var framför allt till de
av lockouten sistnämnda år drabbade järnbruken, som detta
”förbund” hade åtagit sig att leverera strejkbrytare.*)
Under vintermånaderna 1909—1910 utvidgades verksamheten
till att gälla de arbetslösa. Under sken av att vilja hjälpa
dem att skaffa sig arbete eller ett nödtorftigt
arbetslöshetsunderstöd bildade förbundets ledare i Stockholm
någonting som kallades ”De oorganiserades förening”.
Samtidigt planerades en hela landet omfattande sammanslutning,
vars uppgift skulle vara ”att uppsamla alla s. k. neutrala
fackföreningar”. Sammanslutningen skulle benämnas
Allmänna svenska landsorganisationen. Den skulle vara
”politiskt och religiöst neutral”. Inga socialistiska
organisationer skulle beviljas medlemskap i densamma. Den skulle icke
befatta sig med lönefrågor och dylikt, utan endast ”uppträda
som medlare och rådgivare” ifråga om arbetares och
arbetsgivares mellanhavanden med varandra. Initiativtagaren till
denna plan meddelade, sedan planen blivit på ett för
honom olämpligt sätt röjd**), att han hade
”konfererat med mycket fina herrar, direktörer för stora
industriföretag och så vidare”, i syfte att utverka deras stöd för
planens förverkligande. Avsikten var tydligen alltså att
försöka åstadkomma en av arbetsgivare subsidierad, mot
fackföreningsrörelsen riktad sammanslutning av mer eller
mindre notoriska strejkbrytare och andra ur arbetareklassens
synpunkt mindervärdiga individer. Den snygga planen blev
emellertid icke förverkligad, bl. a. beroende därpå, att de,
som hade gjort upp densamma, blevo oense och avslöjade
varandra.
De försök, som hittills gjorts i syfte att bekämpa
fackföreningsrörelsen eller att omöjliggöra användandet av strejk-
Under arbetsinställelsen vid hamnarne år 1908 importerade
vederbörande arbetsgivareorganisation, Sveriges redareförening, ett
stort antal strejkbrytare från England. Redan år 1902 hade import
av strejkbrytare förekommit. Då importerades tyska bageriarbetare
till Göteborg.
“) Social-Demokraten den 24 januari och 14 februari 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
