Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 10. Svenska arbetareförbundet — ”Arbetets frihet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
vapnet, ha icke krönts med framgång. Detta kan särskilt
sägas om försöken att i detta syfte åstadkomma
arbetare-sammanslutningar. Utsikterna att lyckas härvidlag ha
minskats i samma mån som intresset och förståelsen för
fackföreningsrörelsen ökats inom arbetarklassen, och de, som
icke kunna finna någon ro för denna rörelse och dess
verk-samhetsmetoder, ha därför mer och mer nödgats förlita sig
på andra samhällsklassers villighet och förmåga att
bekämpa strejkerna. Man har emellertid numera i allmänhet
kommit underfund med, att arbetsnedläggelse under vissa
förhållanden måste anses vara både nödvändig och tillåten,
varför det icke kan bli fråga om ett generellt fördömande
eller bekämpande av strejkerna. Det är numera endast mot
s. k. samhällsvådliga strejker, som man vill mobilisera de
”samhällsbevarande krafterna”.
Under den strejkepidemi, som utbröt i Tyskland i samband
med den politiska revolutionen i november 1918,
organiserades en s. k. nödhjälp (Technische Nothilfe) i syfte att
förhindra arbetsinställelser inom allmännyttiga företag,
såsom t. ex. vatten-, gas- och elektricitetsverk, sjukhus etc.
Trots att strängt taget inga verkligt samhällsvådliga
arbetsinställelser förekommit i vårt land, vidtogos på
sommaren 1921 åtgärder för att åstadkomma en svensk
motsvarighet till denna ”nödhjälpsorganisation”. Den 6 juli
konstituerades i Stockholm föreningen Samhällshjälpen.
Den skulle vara ”opolitisk” och ”omfatta medlemmar —
män och kvinnor — ur alla samhällsklasser”.
Medlem-marne ha delats upp i två klasser: passiva, d. v. s.
personer som erlägga en avgift av tio kronor per år, och
aktiva, d. v. s. avgiftsbefriade personer, som äro villiga att
utföra strejkbryteri. I ett cirkulär, som initiativtagarne läto
sprida innan föreningen hade bildats, hette det, att
föreningens verksamhet skulle ”begränsas till uteslutande
sådant arbete, som är absolut nödvändigt för tillgodoseendet
av alla samhällsklassers krav på obehindrad tillgång till
erforderliga livsmedel, ljus, vatten, drivkraft,
kommunikatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
