297 4- Olika typer av kollektivavtal. Det har naturligtvis krävts ganska lång tid för kollektiv-avtaisinstitutet att utveckla sig till vad det nu är. Ännu så sent som år 1909 nödgades kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik, då den verkställde sin första utredning om detsamma, konstatera, att det även bland de närmaste intresserade, arbetsgivarne och arbetarne samt deras organisationer, ofta rådde ”en ganska stor oklarhet om, vad som i själva verket bör förstås med ett kollektivavtal”. Ett ej ringa antal av de avtal, som ställdes till kommerskollegiis förfogande den gången, kunde ej heller införlivas med det material, på vilket utredningen skulle baseras. Ursprungligen torde de mellan enskilda arbetsgivare och lokala fackföreningar träffade skriftliga överenskommelserna i regel ha inskränkts till att gälla tidlön och arbetstid, i några fall även ackordspriser. Överenskommelsernas utformning torde i de flesta fall ha varit mycket bristfällig, vilket likväl knappast vållade parterna några olägenheter, eftersom de voro på det klara med vad överenskommelserna i realiteten inneburo och endast i undantagsfall försökte utnyttja de formella bristerna i syfte att tillskansa sig fördelar i strid mot överenskommelserna. Det var först sedan arbetsgivareorganisationerna hade lagt sig till med mer eller mindre juridiskt utbildade funktionärer, som de formella finesserna började få någon betydelse. Efter hand som man strävade efter att i detalj fastställa arbetsvillkoren i avtalen, blev det naturligtvis nödvändigt att lägga större vikt vid den formella utformningen. De avtal, som numera upprättas, torde också i regel fylla ganska stora anspråk härutinnan. Statens förlikningsmannainstitu-tion har härvidlag utan tvivel gjort en värdefull insats. De första kollektivavtal, som upprättades i vårt land, er-höllo i regel karaktären av vad man skulle kunna kalla driftsavtal, d. v. s. skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan en enskild arbetsgivare, representerande endast ett ar