Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Arbetsavtal och kollektivavtal - 4. Olika typer av kollektivavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
betsställe, och å andra sidan en fackförening. Vid sidan om
denna avtalstyp framträdde det s. k. lokal- eller ortsavtalet,
avslutat mellan den enskilde fackföreningen å ena sidan och
flera eller samtliga arbetsgivare inom fackföreningens
verksamhetsområde å andra sidan. I så fall undertecknade varje
arbetsgivare avtalet. Det förekom ju emellertid också fall,
då arbetsgivarne förfogade över en organisation. Denna
uppträdde då som part gentemot fackföreningen och
avslutade avtalet å samtliga sina medlemmars vägnar.
Driftsavtalen samt lokal- eller ortsavtalen blev o de
vanligaste även sedan fackföreningarne hade sammanslutit sig i
fackförbund. Såsom pendanger till fackförbunden bildade
ju emellertid arbetsgivarne hela riket omfattande
yrkesför-bund. Det låg nu nära till hands, att dessa förbuno började
sträva efter att åstadkomma så vitt möjligt likartade
avtalsbestämmelser inom sina respektive verksamhetsområden, och
så småningom fann man, att detta lämpligen kunde ske
medelst överenskommelser med vederbörande fackförbund. På
så sätt växte en ny avtalstyp fram, det s. k. riksavtalet.
Denna avtalstyp utvecklades särdeles snabbt, sedan
konsolideringen av arbetsgivareorganisationerna hade
kulminerat i bildandet av Sveriges verkstadsförening, Svenska
arbetsgivareföreningen och Centrala arbetsgivareförbundet. I
regel inskränkte man emellertid riksavtalen till att gälla de
s. k. allmänna bestämmelserna rörande arbetsvillkoren,
d. v. s. bestämmelserna angående minimitidlönens storlek,
arbetstidens längd, ersättning för övertidsarbete,
olycksfallsförsäkring, sjukersättning o. s. v. Däremot fann man det
merendels vara lämpligt att överlåta åt arbetsgivarne och
fackföreningarne vid de enskilda arbetsställena eller på de
enskilda orterna att träffa överenskommelser om detaljer i
fråga om lönerna — framförallt ackordspriserna —
arbetstidens indelning etc. Inom arbetsgivareorganisationerna lade
man emellertid därjämte stor vikt vid, att i riksavtalen skulle
fastslås vissa normerande arbetsrättsligt-principiella
bestämmelser, t. ex. angående arbetsgivarens rätt att leda och
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
